Fredagsläsning: ”Feminist identity, body image, and disordered eating”

winslow-homer-eagle-head

Winslow Homer: Eagle Head, Massachusetts, High Tide (1870)

Ämnet för denna veckas fredagsartikel är feminism och huruvida feministisk övertygelse kan påverka sådant som kroppsuppfattning och ätbeteende. Det ligger nära till hands att föreställa sig att ett feministiskt synsätt skulle kunna utgöra en skyddande faktor då det gäller kroppsmissnöje och i förlängningen också i fråga om ätstörningssymptom, mot bakgrund av att feministiska teorier ofta har pekat på det skeva och objektifierande i vår tids kroppsideal. Samtidigt utgör en feministisk övertygelse knappast per automatik något ”vaccin” mot samhälleliga normer och trender. Tidigare studier har pekat på ett skyddande samband, men det har rört sig om ganska små skillnader, ”feministisk identitet” har definierats på olika sätt i olika studier och studiedeltagarna har dessutom nästan uteslutande varit vita medelklassflickor och -kvinnor. I den aktuella studien har man analyserat enkätsvar från en socioekonomiskt blandad grupp på drygt 1200 kvinnor i åldersspannet 20-31 år i den amerikanska mellanvästern. Studiedeltagarna delades in i tre olika kategorier i fråga om feministisk identifikation: de som såg sig själva som feminister (14,5% av deltagarna), de som uppgav att de visserligen delade en rad feministiska övertygelser men att de trots detta inte kallade sig feminister (49,0%) och slutligen de som inte alls delade en feministisk övertygelse (36,5%). Resultaten visade att de kvinnor som såg sig som feminister rapporterade signifikant mindre kroppsmissnöje än de två övriga grupperna, som i sin tur inte skiljde sig åt i detta avseende. I fråga om påverkat ätbeteende kunde man dock inte påvisa några signifikanta skillnader mellan grupperna efter att man kontrollerat för ålder, socioekonomiska faktorer etc. Eftersom gruppen av kvinnor som delade feministiska värderingar men som inte såg sig som feminister alltså uppvisade samma förhöjda nivå av kroppsmissnöje som de som inte alls delade feministiska värderingar spekulerar artikelförfattarna i huruvida det faktiska uttalade anammandet av en feministisk identitet i sig fungerar skyddande, kanske genom att ett mer aktivt ställningstagande också kan medföra att man har en mer medveten uppmärksamhet på sådant som skadliga kroppsideal.

Här kan du hitta artikeln >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: