Månadsarkiv: oktober 2016

Fredagsläsning: ”Attention-deficit/hyperactivity disorder and eating disorders across the lifespan: A systematic review of the literature”

joaquin-sorolla

Joaquin Sorolla (1890)

Veckans fredagsartikel publicerades i tidskriften Clinical Psychology Review i början av hösten och är en systematisk översikt över tidigare forskning om samband mellan ADHD, ätstörningssjukdom och påverkat ätbeteende. Flera tidigare studier har påvisat en högre förekomst av framför allt bulimia nervosa (BN) och hetsätningsstörning (BED, binge eating disorder) samt av påverkat ätbeteende i allmänhet hos personer med ADHD. Omvänt har man också funnit en högre förekomst av ADHD hos personer med ätstörningssjukdom. Det finns många teoretiska och empiriska länkar mellan ADHD och ätstörningar. Både ADHD och hetsätning verkar hänga samman med avvikelser i regleringen av hjärnans belöningssystem, som i stora delar baseras på signalsubstansen dopamin – man har spekulerat i huruvida hetsätning kan utgöra ett slags ”självmedicinering” för personer med ADHD, på så vis att ätande stimulerar dopaminsystemet ungefär på samma sätt som vanliga ADHD-läkemedel gör. Det är också möjligt att ADHD ökar risken för ett påverkat ätbeteende utan att det nödvändigtvis föreligger en gemensam underliggande orsaksmekanism; till exempel är impulsivitet utmärkande både för personer med ADHD och med BN eller BED. Ouppmärksamhet, ett annat typiskt ADHD-symptom, kan å sin sida medföra en lägre medvetenhet om kroppens hungersignaler, vilket kan leda till att hetsätning triggas igång som en följd av att hungern inte uppmärksammas förrän den blivit till ett svårkontrollerat sug. Svårigheter att planera kan naturligtvis också inverka på ätandet under en vanlig dag. Dessutom är det känt att ADHD medför en högre risk att bli utsatt för mobbning, vilket också kan öka risken för att utveckla en ätstörning.

Det finns alltså en hel del forskning på området, men detta är den första systematiska översikten över kunskapsläget. Man har här tittat på 37 tidigare studier om ADHD och ätstörningar som publicerats mellan 1995 och 2015. Sammantaget fann man att ADHD medför en ökad risk för att utveckla ätstörningssjukdom. Detta grundades bland annat på fem stora befolkningsstudier och en rad mindre tvärsnittstudier. Sambanden var tydligast för BN och BED, men även anorexia nervosa var vanligare förekommande hos personer med ADHD. Det ska dock noteras att flera av de inkluderade studierna inte kunde påvisa några samband, men som helhet talade materialet alltså för att ADHD ökar risken för ätstörningssjukdom. Man studerade även eventuella samband mellan ADHD och påverkat ätbeteende och kunde visa att personer med ADHD också uppvisade mer av ohälsosamt bantningsbeteende, hetsätningsbeteende, kräkningar eller användning av laxermedel och att de hade mer kroppsmissnöje jämfört med befolkningen i stort. Även här fanns det dock enstaka studier i det samlade materialet som inte påvisade några sådana samband. Flera studier pekade på att det är just impulsivitet, snarare än ouppmärksamhet eller hyperaktivitet, som ökar risken för ätstörningsbeteende.

Baserat på dessa fynd rekommenderar artikelförfattarna att barn och ungdomar med ADHD bör följas upp i åldrarna med extra observans på utvekling av påverkat ätbeteende och ätstörningssjukdom. De spekulerar också huruvida en bättre behandling av ADHD i barndomen kan bidra till att förebygga ätstörningar. Här kan det vara intressant att notera att SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, i sin rapport om evidensläget för behandling av BED från tidigare i år pekade på att ADHD-läkemedlet lisdexamfetamin nyligen har godkänts av det amerikanska läkemedelsverket för behandling av BED. Man har i studier visat att medicinering med lisdexamfetamin minskar antalet hetsätningsdagar och medför att fler patienter uppnår förbättring i sin sjukdom. Studier av långtidseffekter saknas dock och läkemedlet är ännu inte godkänt i Sverige på denna indikation.

Här kan ni hitta artikeln >

Nu tar fredagsartikeln höstlov och återkommer om två veckor…

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad ,

Ny artikel från forskargruppen publicerad!

maja1

Maja Molin har fått sin artikel publicerad i Journal of Eating Disorders

Idag publiceras artikeln ”Case management at an outpatient unit for severe and enduring eating disorder patients at Stockholm Centre for Eating Disorders– a study protocol” som är skriven av Maja Molin, Yvonne von Hausswolff-Juhlin, Claes Norring, Lars Hagberg och Sanna A Gustafsson. Artikeln publicerades i Journal of Eating Disorders och är en sammanfattning av de studier som pågår på Eira-mottagningen samt planerade studier där data kommer att börja samlas in inom det kommande året.

Långtidssjuka patienter med ätstörningar är en grupp som det forskas väldigt lite om och det känns viktigt för oss att skriva ett study protocol för att belysa att forskning pågår och att det kommer komma mer forskning om just den här patientgruppen, från oss på Eira-mottagningen på Stockholms centrum för ätstörningar. Den forskning som kommer inom området från oss är främst från de fyra artiklar Maja Molin (doktorand och projektledare för Eira) kommer att skriva i sin avhandling, men även andra artiklar inom området kommer att publiceras. Håll utkik! Och fram tills dess, välkomna ta del av en rykande färsk artikel om kommande studier om SEED-patienter!

Här hittar ni artikeln >

Taggad , , ,

Fredagsläsning: ”Speaking of That: Terms to Avoid or Reconsider in the Eating Disorders Field”

21okt

För något år sedan publicerades i tidskriften Frontiers in Psychology en artikel där amerikanska forskare listade femtio olika begrepp inom psykiatrisk forskning som de ansåg ofta används på ett otydligt sätt, är missvisande eller direkt felaktiga. Här tog man till exempel upp sådana begrepp eller termer som ”a gene for”, ”brain region X lights up”, ”hard-wired” eller ”chemical imbalance”, som man menade bidrar till förvirring och missförstånd snarare än till ökad tydlighet och klarhet.

Tidigare i år publicerades i International Journal of Eating Disorder en artikel där en rad ätstörningsforskare på samma sätt tog upp uttryck som de anser har spelat ut sin roll inom ätstörningsområdet och som inte längre bör användas. Först på listan är, kanske inte helt oväntat, uttrycken ”anorektiker”, ”bulimiker” och ”hetsätare” – det vill säga uttryck där sjukdomstillstånd används för att beskriva enskilda individer. Artikelförfattarna skriver:

”Individuals who meet diagnostic criteria for an illness or disorder do not become the disorder (e.g., anorexics or bulimics), they remain persons, participants, or patients and our scientific writing must reflect this fact. To refer to individuals by the name of a disorder is both inaccurate and, in the case of conditions that are associated with negative social evaluation, stigmatizing.”

Kort och gott: man är inte en sjukdom, man har en sjukdom. Min bild är att man på många håll inom psykiatrin i övrigt har tagit till sig detta – till exempel är det nog få inom vården som idag skulle använda uttrycket ”schizofren” för att beskriva en person med schizofrenisjukdom. Inom ätstörningsområdet hör man dock fortfarande ganska ofta denna typ av uttryck.

Artikelförfattarna rekommenderar vidare att man undviker att skriva endast ”anorexia” eller ”bulimi” och istället skriver ut de fullständiga namnen anorexia nervosa och bulimia nervosa; detta är kanske mer aktuellt just då det gäller vetenskapliga rapporter än i dagligt tal. De tar också upp några uttryck som de menar att man kan behöva ompröva, även om de kanske har sin plats i vissa sammanhang: här handlar det bland annat om sådant som ”sufferer” och ”struggling with an eating disorder” som man ganska ofta ser i engelskspråkiga artiklar. Artikelförfattarna konstaterar att dessa beskrivningar visserligen kan vara korrekta men att de också kan ses som överdrivet laddade och ibland till och med nedsättande, och att man kan behöva finna andra formuleringar. Ytterligare en term som de vill ta upp till debatt är ”refeeding” – här anser de att ordet mycket väl kan användas för att beskriva ett refeedingsyndrom (det vill säga sjunkande fosfatnivåer då kroppen slår om från katabolism till anabolism) men att det inte bör användas om själva processen då en patient ska få hjälp att öka sina matmängder, eftersom många tycker att även det låter nedsättande (”as it conjures up for them the image of an animal being fed, or of being a young child”). Här kan man säkerligen tycka olika och inte minst som diskussionsunderlag är det en intressant artikel.

Här kan du hitta artikeln >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad ,

Onsdagsföreläsning om Barninternetprojektet

fabian

Fabian Lenhard

Igår fick vi besök av psykologen och doktoranden Fabian Lenhard som föreläste på höstens andra Onsdagsföreläsning om Barninternetprojektet (BiP). Projektet är ett forskningsprojekt som drivs av Barn- och ungdomspsykiatrin inom Stockholms läns landstings i samarbete med Karolinska Institutet och Centrum för Psykiatriforskning. Syftet med projektet är att öka tillgängligheten av evidensbaserad psykologisk behandling för barn och ungdomar med psykiatriska tillstånd. Det var intressant att ta del av alla olika behandlingar som just nu provas ut i plattformen och det ska bli spännande att följa det fortsatta arbetet. Förhoppningsvis kommer behandlingarna på sikt kunna lanseras utanför plattformen och användas i reguljär behandling.

Läs mer om Barninternetprojektet här >

Ni hittar även en intervju med Fabian Lenhard här >

Taggad , , ,

Fredagsläsning: ”Feminist identity, body image, and disordered eating”

winslow-homer-eagle-head

Winslow Homer: Eagle Head, Massachusetts, High Tide (1870)

Ämnet för denna veckas fredagsartikel är feminism och huruvida feministisk övertygelse kan påverka sådant som kroppsuppfattning och ätbeteende. Det ligger nära till hands att föreställa sig att ett feministiskt synsätt skulle kunna utgöra en skyddande faktor då det gäller kroppsmissnöje och i förlängningen också i fråga om ätstörningssymptom, mot bakgrund av att feministiska teorier ofta har pekat på det skeva och objektifierande i vår tids kroppsideal. Samtidigt utgör en feministisk övertygelse knappast per automatik något ”vaccin” mot samhälleliga normer och trender. Tidigare studier har pekat på ett skyddande samband, men det har rört sig om ganska små skillnader, ”feministisk identitet” har definierats på olika sätt i olika studier och studiedeltagarna har dessutom nästan uteslutande varit vita medelklassflickor och -kvinnor. I den aktuella studien har man analyserat enkätsvar från en socioekonomiskt blandad grupp på drygt 1200 kvinnor i åldersspannet 20-31 år i den amerikanska mellanvästern. Studiedeltagarna delades in i tre olika kategorier i fråga om feministisk identifikation: de som såg sig själva som feminister (14,5% av deltagarna), de som uppgav att de visserligen delade en rad feministiska övertygelser men att de trots detta inte kallade sig feminister (49,0%) och slutligen de som inte alls delade en feministisk övertygelse (36,5%). Resultaten visade att de kvinnor som såg sig som feminister rapporterade signifikant mindre kroppsmissnöje än de två övriga grupperna, som i sin tur inte skiljde sig åt i detta avseende. I fråga om påverkat ätbeteende kunde man dock inte påvisa några signifikanta skillnader mellan grupperna efter att man kontrollerat för ålder, socioekonomiska faktorer etc. Eftersom gruppen av kvinnor som delade feministiska värderingar men som inte såg sig som feminister alltså uppvisade samma förhöjda nivå av kroppsmissnöje som de som inte alls delade feministiska värderingar spekulerar artikelförfattarna i huruvida det faktiska uttalade anammandet av en feministisk identitet i sig fungerar skyddande, kanske genom att ett mer aktivt ställningstagande också kan medföra att man har en mer medveten uppmärksamhet på sådant som skadliga kroppsideal.

Här kan du hitta artikeln >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad ,

Norrät 2016

Norrät är en konferens som varje år samlar vårdgivare som arbetar med ätstörningar runt om i Norrlandsregionen. I år arrangerades Norrät i Sundsvall och Stephanie Ekström och Sophie Krohn från Stockholms centrum för ätstörningar var inbjudna till att föreläsa på konferensen. Sofia presenterade projektet med självvald inläggning medan Stephanie berättade om Eira-Mottagningen.

norrat1

Sofia Krohn och Stephanie Ekström

norrat2

Stephanie Ekström

norrat4

Sofia och Stephanie tillsammans med Anna-Karin Drewsen som är verksamhetsutvecklare för Landstinget Västernorrland.

Taggad , ,

Fredagsläsning: ”Shifting Paradigms: Continuous Nasogastric Feeding With High Caloric Intakes in Anorexia Nervosa”

frederick-george-cotman-one-of-the-family

Frederick George Cotman: One of the Family

Denna veckas fredagsartikel handlar om sondmatning vid svår anorexia nervosa. På en specialistklinik för barn och tonåringar i Montreal använder man sig sedan 2010 av nasogastrisk sond som standard vid inneliggande behandling av patienter med grav undervikt. Samtliga patienter med en restriktiv ätstörningssjukdom erhåller en sond då de läggs in på avdelningen och ordineras initialt mellan 1500 och 1800 kcal (beroende på ålder) per dag som kontinuerlig tillförsel i sonden. Kalorimängden ökas sedan med 200 kcal per dag tills den förutbestämda maxnivån uppnås. När patientens hjärtrytm har stabiliserats på en nivå över 45 slag per minut vid mätning över natten, eller när patienten har haft sin sond i sammanlagt sju dagar, får hen parallellt med näringstillförsel via sonden också börja äta vanlig mat under en övergångsperiod på tre dagar samtidigt som sondnäringen trappas ner. Därpå tas sonden bort och all näringstillförsel sker på vanligt vis med tre huvudmål och tre mellanmål per dag.

I den aktuella studien har man jämfört viktuppgång, behandlingslängd osv i denna modell med en kontrollgrupp från samma klinik före 2010, då man istället arbetade med vanliga måltider som standardmetod. Totalt ingick 165 patienter i åldrarna 10-18 år i studien. Resultaten visade att patienterna som erhöll sondnäring kom igång med viktnormalisering på ett snabbare och effektivare vis. I kontrollgruppen uppnådde endast 32% av patienterna en önskvärd viktökning under första behandlingsveckan medan 51% minskade eller stod still i vikt. I gruppen som erhöll sondnäring uppnådde 84% önskvärd viktökning och bara 6% minskade eller stod still i vikt. Totalt sett såg man ingen skillnad i fråga om viktnormalisering under hela slutenvårdsperioden för de två grupperna, men i gruppen med nasogastrisk sond var vårdtiden signifikant kortare: 34 dagar i genomsnitt jämfört med 51 dagar för kontrollgruppen. Man såg ingen ökad förekomst av återinläggning under de första sex månaderna efter utskrivning och det var heller ingen skillnad i fråga om magkomplikationer mellan de två grupperna. Artikelförfattarna medger att sondning kan upplevas som obehagligt för patienten men menar att detta sätt att standardmässigt använda sond trots allt är mer skonsamt, i och med att sondning på detta vis uppfattas mer som ett medicinskt rutiningrepp än som ett förhandlingsbart ”straff”, vilket ibland kan bli fallet då sondnäring tas till först sedan allt annat fallerat.

Här kan du hitta artikeln >

Lägligt nog kom ungefär samtidigt som denna studie också en översiktsartikel där man tittade på tidigare studier om fyra olika metoder för att uppnå viktnormalisering inom slutenvården vid anorexia nervosa: enbart vanlig mat, näringsdryck som tillägg, sondnäring som tillägg och parenteral nutrition (dvs näring via dropp) som tillägg. Här tvingades man dock helt enkelt konstatera att forskningsunderlaget är alltför svagt och spretigt för att man ska kunna dra några egentliga slutsatser. I artikeln finns en bra översikt över fördelar och nackdelar med olika metoder och förhållningssätt i behandlingen av underviktiga patienter som kan vara värd att fundera över:

Vanlig mat

Fördelar:

  • Ger tillfälle att öva på vanligt ätbeteende
  • Patienterna lär sig hur en vanlig matmängd ser ut
  • Realistisk och ”hemma-lik” ätsituation som möjliggör fortsatt övning under hempermissioner

Nackdelar:

  • Potentiellt lägre energiinnehåll jämfört med övriga metoder

Näringsdryck

Fördelar:

  • Högre energiinnehåll per volymenhet möjliggör snabbare viktnormalisering
  • Kan fungera som tillägg i stunder då den vanliga matmängden inte blir tillräcklig
  • Kan ses som en slags medicin

Nackdelar:

  • Kan förstärka undvikande av vanlig mat

Nasogastrisk sond

Fördelar:

  • Kontinuerlig sondtillförsel kan för vissa patienter innebära mindre magbesvär
  • Medikaliserar behandlingen och kan på så vis minska ”maktkampen” mellan behandlare och patient genom att överföra ansvar till behandlarteamet

Nackdelar:

  • Kan upplevas som invasivt och skrämmande
  • Distanserar patienten från vanligt ätande
  • Kan vara svårt att avsluta sondbehandlingen när den väl har påbörjats, i och med att patienten kan bli rädd att inte klara sig utan sond
  • Vissa patienter kan mixtra med sondutrustningen för att få i sig mindre näringsmängd
  • Medicinska komplikationer, om än vanligtvis milda, förekommer
  • Kan förstärka sjukdomsidentitet pga att en kvarsittande sond syns och kan bli en del av patientens yttre

Parenteral nutrition

Fördelar:

  • Kräver minimalt patientdeltagande

Nackdelar:

  • Erbjuder inget tillfälle för patienten att öva normalt ätande
  • Kan förstärka en tendens att bara uppmärksamma den somatiska problematiken och inte den psykiatriska
  • Även parenteral nutrition går att mixtra med för att minska den tillförda näringsmängden
  • Medicinska komplikationer förekommer
  • Är en förhållandevis invasiv metod
  • Är dyrt

Här kan man hitta översiktsartikeln >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad ,

Inspirationsdag för psykiatrisk heldygnsvård

I tisdags var  Mattias Strand en av föreläsarna på Centrum för psykiatriforsknings ”Inspirationsdag för psykiatrisk heldygnsvård” på Norra Latin, där han tillsammans med Maria Mattsson och Joachim Eckerström från Norra Stockholms Psykiatri berättar om erfarenheterna av självvald inläggning.

inspdag3

inspdag2

Joakim Eckerström visar de individuellt utformade ”kontrakt” som använda för självvald inläggning vid emotionell instabilitet

inspdag1

Taggad

Forskningsseminarium

mattiassem

Idag på förmiddagen har vi haft forskningsseminarium med doktorand Mattias Strand som presenterar sitt doktorandprojekt om självvald inläggning.

Taggad ,

Cynthia Bulik får Don and Melissa Nielsen Lifetime Achievement Award

Cynthia Bulik, PhD, professor of eating disorders

Cynthia Bulik

The National Eating Disorders Association (NEDA) delar varje år ut priser till framstående personer som har utmärkt sig särskilt inom ätstörningsområdet. Det kan vara allt från kliniker och forskare till personer som engagerar sig ideellt som får utmärkelser för sitt arbete. Priserna är indelade i olika kategorier och delas ut i samband med NEDA:s årliga konferens som i år hölls i Chicago nu under helgen. Cynthia Bulik var en av pristagarna som mottog den prestigefyllda utmärkelsen Don and Melissa Nielsen Lifetime Achievement Award. Cynthia som just nu befinner sig i Stockholm och inte kunde vara på plats i Chicago spelade in en tackvideo på hennes Facebook-sida som ni kan ta del av här >

Läs även en intervju som Karolinska Institutet gjorde med Cynthia om hennes forskning här >

Taggad , ,