Fredagsläsning: ”Facebook Usage Among Those Who Have Received Treatment for an Eating Disorder in a Group Setting”

artikelad

Den här veckans fredagsartikel handlar om Facebook. Tidigare studier har visat på ett samband mellan Facebookanvändande och kroppsmissnöje, internaliserat smalhetsideal och ätbesvär hos tonårsflickor; collegestuderande kvinnor som randomiserats till att tillbringa tid på Facebook rapporterade också mer vikt- och figurbekymmer. All tidigare forskning om Facebookanvändning och ätstörningstankar har dock utförts på icke-kliniska populationer. I den aktuella studien har man för första gången undersökt hur Facebookanvändning och -interaktion hos tidigare patienter som gått i någon form av gruppbaserad ätstörningsbehandling (inneliggande vård, dagvård eller liknande) påverkar risken för kvarstående kroppsmissnöje och ätstörningsbesvär. Studien omfattar 415 nuvarande eller tidigare patienter, mestadels kvinnor, i åldrarna 18 till 56 år som fått svara på ett flertal vanliga ätstörningsformulär och dessutom fyllt i en specialframtagen självskattningsskala om olika aspekter av Facebookanvändning. Resultaten visade även i denna grupp på samband mellan Facebookanvändning – hur mycket tid deltagarna tillbringade på Facebook, hur många tidigare medpatienter de hade som Facebookvänner, hur mycket de tittade på andras bilder och skrev kommentarer i grupper för tidigare patienter – och fortsatta ätstörningsbesvär. Eftersom det rör sig om en tvärsnittsstudie med ett enda skattningstillfälle per deltagare är det här svårt att uttala sig om vad som orsakar vad; artikelförfattarna menar att det troliga är att det rör sig om ömsesidiga samband där högre grad av ätstörningsbesvär leder till att man tenderar att jämföra sig mer med andra på ett negativt sätt på Facebook, vilket i sin tur leder till ytterligare kroppsmissnöje och ätstörningsbesvär.

Man fann också, hoppfullt nog, att positivt interagerande med andra på Facebook hängde samman med mindre ätstörningsbesvär hos de tidigare patienterna. Facebookanvändning, liksom annan användning av sociala medier, kan mycket väl medföra fördelar i tillfrisknandeprocessen förutsatt att det sker på ett konstruktivt sätt. Artikelförfattarna rekommenderar att man som behandlare pratar med patienter om potentiella risker med sociala medier och att man främjar ett hälsosamt användande. Eftersom sambanden ovan var som starkast för dem som nyligen avslutat en behandlingsperiod kan det möjligen vara en god idé att råda patienter som är i slutfasen av sin behandling att för sin egen skull vara extra försiktiga med hur de interagerar med andra på sociala medier. Artikelförfattarna råder också kliniker som har egna Facebookgrupper för tidigare patienter att vara aktivt närvarande, moderera diskussioner och posta bra material, för att förebygga att sådana grupper utvecklas till en negativ och vidmakthållande faktor för patienterna.

Här kan du hitta artikeln >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: