Månadsarkiv: september 2016

Fredagsläsning: ”Facebook Usage Among Those Who Have Received Treatment for an Eating Disorder in a Group Setting”

artikelad

Den här veckans fredagsartikel handlar om Facebook. Tidigare studier har visat på ett samband mellan Facebookanvändande och kroppsmissnöje, internaliserat smalhetsideal och ätbesvär hos tonårsflickor; collegestuderande kvinnor som randomiserats till att tillbringa tid på Facebook rapporterade också mer vikt- och figurbekymmer. All tidigare forskning om Facebookanvändning och ätstörningstankar har dock utförts på icke-kliniska populationer. I den aktuella studien har man för första gången undersökt hur Facebookanvändning och -interaktion hos tidigare patienter som gått i någon form av gruppbaserad ätstörningsbehandling (inneliggande vård, dagvård eller liknande) påverkar risken för kvarstående kroppsmissnöje och ätstörningsbesvär. Studien omfattar 415 nuvarande eller tidigare patienter, mestadels kvinnor, i åldrarna 18 till 56 år som fått svara på ett flertal vanliga ätstörningsformulär och dessutom fyllt i en specialframtagen självskattningsskala om olika aspekter av Facebookanvändning. Resultaten visade även i denna grupp på samband mellan Facebookanvändning – hur mycket tid deltagarna tillbringade på Facebook, hur många tidigare medpatienter de hade som Facebookvänner, hur mycket de tittade på andras bilder och skrev kommentarer i grupper för tidigare patienter – och fortsatta ätstörningsbesvär. Eftersom det rör sig om en tvärsnittsstudie med ett enda skattningstillfälle per deltagare är det här svårt att uttala sig om vad som orsakar vad; artikelförfattarna menar att det troliga är att det rör sig om ömsesidiga samband där högre grad av ätstörningsbesvär leder till att man tenderar att jämföra sig mer med andra på ett negativt sätt på Facebook, vilket i sin tur leder till ytterligare kroppsmissnöje och ätstörningsbesvär.

Man fann också, hoppfullt nog, att positivt interagerande med andra på Facebook hängde samman med mindre ätstörningsbesvär hos de tidigare patienterna. Facebookanvändning, liksom annan användning av sociala medier, kan mycket väl medföra fördelar i tillfrisknandeprocessen förutsatt att det sker på ett konstruktivt sätt. Artikelförfattarna rekommenderar att man som behandlare pratar med patienter om potentiella risker med sociala medier och att man främjar ett hälsosamt användande. Eftersom sambanden ovan var som starkast för dem som nyligen avslutat en behandlingsperiod kan det möjligen vara en god idé att råda patienter som är i slutfasen av sin behandling att för sin egen skull vara extra försiktiga med hur de interagerar med andra på sociala medier. Artikelförfattarna råder också kliniker som har egna Facebookgrupper för tidigare patienter att vara aktivt närvarande, moderera diskussioner och posta bra material, för att förebygga att sådana grupper utvecklas till en negativ och vidmakthållande faktor för patienterna.

Här kan du hitta artikeln >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad ,

Hetsätningsstörning (BED) ökar risken för andra sjukdomstillstånd enligt ny studie

molecular-biology-of-infectious-diseases

Resultat från en ny studie avslöjar att hetsätningsstörning (BED) är förenat med en ökad risk för flera andra medicinska sjukdomstillstånd. Resultaten presenterades i en artikel som publicerades online i International Journal of Eating Disorders nu under september. Claes Norring och Yvonne von Hausswolff-Juhlin från vår forskargrupp står även med som medförfattare i artikeln.

Läs hela artikeln här >

Taggad ,

NEDS 2016: Clinical workshops part 2

Vi avslutar rapporteringen från NEDS 2016 med eftermiddagspasset av kliniska workshops där Eira-mottagningen presenterade sin verksamhet.

Tack Helsingfors för en intressant och trevligt arrangerad konferens!

compassion

Kari Anne Vrabel pratar om compassion focused therapy

eira

Stephanie Ekström och Maja Molin presenterar Eira Mottagningen

Taggad

NEDS 2016: Clinical workshops on different treatment methods or therapeutic approaches

Förmiddagen på NEDS sista dag fortsatte med kliniska workshops där bl. a Vuxenvårdsavdelningen på Stockholms centrum för ätstörningar presenterade projektet med självvald inläggning och Mottagningen för barn och ungdom presenterade Multi Family-behandling på kliniken.

mftworkshop

Christina Lillman Ringborg och Kajsa Rodén presenterar Multi Family-behandling på Stockholms centrum för ätstörningar.

sjalvvald-inlaggning

Självvald inläggning på Stockholms centrum för ätstörningar presenteras.

sjalvvaldinlaggning2

Mattias Strand, Sofia Krohn, Aara Rydenäs och Julia Ekroth på plats för att presentera projektet självvald inläggning på Stockholms centrum för ätstörningar.

cbt-e

Benny Hagen pratar om CBT-E

Taggad

Fredagsläsning: ”Association of Premenstrual Syndrome and Premenstrual Dysphoric Disorder with Bulimia Nervosa and Binge-Eating Disorder in a Nationally Representative Epidemiological Sample”

lilly-martin-spencer-peeling-onions

Lily Martin Spencer: Peeling onions

Vi tipsade i våras om en översiktsartikel om gynekologiska och obstetriska tillstånd vid ätstörningssjukdom. Något som inte togs upp i den artikeln var premenstruellt syndrom (PMS) och det svårare tillståndet premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) vid ätstörningar, helt enkelt på grund av att det sedan tidigare inte finns någon egentlig forskning kring detta. Den här veckans fredagsartikel publicerades i International Journal of Eating Disorders i somras och är den första studie där man i ett större epidemiologiskt material tittat på samband mellan ätstörningssjukdom, PMS och PMDS.

Premenstruellt syndrom karakteriseras av såväl psykologiska som fysiologiska symptom under slutet av lutealfasen, det vill säga strax före menstruation, med svullnadskänsla, ödem, humörförändringar och aptitförändringar. PMS rapporteras enligt tidigare forskning hos mellan 20 och 32% av alla kvinnor. PMDS innebär allvarligare symptom av samma slag och kan närmast te sig som en regelrätt depression, men med skillnaden att det endast uppträder just i anslutning till menstruation. Mellan 3 och 8% av alla kvinnor är drabbade av PMDS. Mekanismerna bakom PMS och PMDS är fortfarande i stora delar okända, men man tror att en ökad känslighet för de normala hormonfluktuationerna i menstruationscykeln spelar in. Kroppens serotoninsystem antas också vara inblandat, vilket bland annat demonstreras av att selektiva serotoninåterupptagshämmare – så kallade SSRI-preparat – ofta är en effektiv behandling.

Den aktuella studien baseras på epidemiologiska enkätstudier med svar från drygt 9000 amerikanska kvinnor. Resultaten visade att både PMS och PMDD var betydligt vanligare hos kvinnor med bulimia nervosa och hetsätningsstörning än hos befolkningen i stort. Bland de kvinnor som hade eller hade haft en bulimisjukdom rapporterade 55% PMS och 17% PMDS och bland kvinnor med historia av hetsätningsstörning rapporterade 49% PMS och 11% PMDS. När man kontrollerade för sådana variabler som ålder, ras/etnicitet, inkomst, utbildningsnivå, ålder vid första menstruation, användande av preventivmedel och depressivitet kvarstod en sjufaldigt förhöjd oddskvotför bulimi hos kvinnor med PMDS (oddskvot, OR, på 7,2) och dubblerad oddskvot för bulimi hos kvinnor med PMS (OR 2,5). Däremot såg man här inga signifikanta samband mellan hetsätningsstörning och PMS eller PMDS. (Oddskvot, som är ett inte helt intuitivt sätt att beskriva samband, kan man läsa mer om här om man är intresserad >)

Artikelförfattarna kan utifrån den aktuella studien inte dra några slutsatser om huruvida premenstruella besvär tidsmässigt förebådar bulimiska besvär – en teori är dock att de aptitförändringar som ofta utgör en del av PMS och PMDS i sin tur kan bidra till en ökad risk för bulimi och när ätstörningen väl är etablerad också fungera som en slags trigger som vidmakthåller sjukdomsbesvären.

Här hittar ni artikeln >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad ,

NEDS 2016: Fysisk aktivitet och ätstörningar

Sista dagen på NEDS 2016 inleder med två föreläsningar med Jorunn Sundgot-Borgen och Solfrid Bratland Sanda från Norge som båda pratar under temat fysisk aktivitet och ätstörningar.

Jorun föreläser under titeln Eating Disorders and exercise – from abuse to health medan Solfrid fokuserar på elitidrott och ätstörning under titeln Athletes with eating disorders – to train or not to train?

forelasning

Solfrid Bratland Sanda

forelasning3

Jorun Sundgot-Borgen

 

forelasning4

Ätstörningar inom elitidrotten är något som behöver uppmärksammas mer.

 

avdpublik

Medarbetare från Vuxenvårdavdelningen på SCÄ fanns på plats bland publiken.

 

Taggad

NEDS 2016: Who do we think they are?

På eftermiddagen var det dags för Johanna Levallius och Kjersti Gulliksen att föreläsa under titeln Who do we think they are? – Confronting myths in the treatment of eating disorders. Som inledning fick besökarna skriva ett ord som de associerar med ätstörning på en post-it lapp och sätta i pannan. Därefter fick alla  gå runt och se vad alla hade skrivit.

Pain, unhappy och anxiety var ord som var vanligt förekommande!

johanna6

johanna1

johanna2

johanna3

johanna4

johanna5

Taggad ,

NEDS 2016: Scientific paper presentations

Förmiddagen på NEDS 2016 gick vidare med scientific paper presentations som var uppdelade i fyra block med olika inriktningar. Här kommer bilder från några av presentationerna:

kalledavid

Carl Lund och David Clinton presenterar resultat av en utvärdering som gjorts på Mobila familjeenheten på Stockholms centrum för ätstörningar

majken

Majken Fjelkegård har undersökt effekterna av att vistas på Familjevårdsavdelningen på Stockholms centrum för ätstörningar och jämfört en liknande heldygnsavdelning i Danmark.

karolinlaurierika

Erika Nyman Carlsson, Lauri Nevonen och Karolin Lindberg från vår forskargrupp presenterar  GANS – The Gothenburg Anorexia Nervosa Study.

ulf-wallin

Ulf Wallin från Region Skåne presenterar dom positiva effekterna av Multi-Family Therapy.

NEDS 2016: Carrie Arnold & Cynthia Bulik

carrie-arnold

Carrie Arnold

Dag två av NEDS 2016 startar med två intressanta föreläsningar med Carrie Arnold och Cynthia Bulik. Carrie har själv haft en ätstörning och talar om hur det är att tillfriskna från sjukdomen. Hon föreläser under titeln Renegade Recovery: What it’s really like to recover from an eating disorder? Cynthia Bulik är en av världens främsta forskare inom ätstörningar och föreläser under titeln The science behind the 9 myths about Eating Disorders.

carrie

Carrie Arnold

cindy

Cynthia Bulik fokuserar mycket på myt 4, 7 och 8 under dagens föreläsning.

cindy2

Cynthia pratar om Psychiatric Genomics Consortium

ahorare

Intresserade åhörare

Taggad , ,

NEDS 2016: Konferensen öppnar

oppning

Rasmus Isomaa öppnar NEDS 2016

reg1

David Clinton och Rasmus Isomaa vid registreringen.

reg2

Erika Nyman Carlsson, Elin Monell och Karolin Lindberg vid registreringen.

doktorandtraff

Doktorandträff innan konferensen. Från höger: Karolin Lindberg, Katarina Lindstedt, Karin Wallin, Elin Monell, Emma Forsén Mantilla och Erika Nyman Carlsson (bakom kameran Maja Molin).

Taggad