Månadsarkiv: september 2016

Fredagsläsning: ”Facebook Usage Among Those Who Have Received Treatment for an Eating Disorder in a Group Setting”

artikelad

Den här veckans fredagsartikel handlar om Facebook. Tidigare studier har visat på ett samband mellan Facebookanvändande och kroppsmissnöje, internaliserat smalhetsideal och ätbesvär hos tonårsflickor; collegestuderande kvinnor som randomiserats till att tillbringa tid på Facebook rapporterade också mer vikt- och figurbekymmer. All tidigare forskning om Facebookanvändning och ätstörningstankar har dock utförts på icke-kliniska populationer. I den aktuella studien har man för första gången undersökt hur Facebookanvändning och -interaktion hos tidigare patienter som gått i någon form av gruppbaserad ätstörningsbehandling (inneliggande vård, dagvård eller liknande) påverkar risken för kvarstående kroppsmissnöje och ätstörningsbesvär. Studien omfattar 415 nuvarande eller tidigare patienter, mestadels kvinnor, i åldrarna 18 till 56 år som fått svara på ett flertal vanliga ätstörningsformulär och dessutom fyllt i en specialframtagen självskattningsskala om olika aspekter av Facebookanvändning. Resultaten visade även i denna grupp på samband mellan Facebookanvändning – hur mycket tid deltagarna tillbringade på Facebook, hur många tidigare medpatienter de hade som Facebookvänner, hur mycket de tittade på andras bilder och skrev kommentarer i grupper för tidigare patienter – och fortsatta ätstörningsbesvär. Eftersom det rör sig om en tvärsnittsstudie med ett enda skattningstillfälle per deltagare är det här svårt att uttala sig om vad som orsakar vad; artikelförfattarna menar att det troliga är att det rör sig om ömsesidiga samband där högre grad av ätstörningsbesvär leder till att man tenderar att jämföra sig mer med andra på ett negativt sätt på Facebook, vilket i sin tur leder till ytterligare kroppsmissnöje och ätstörningsbesvär.

Man fann också, hoppfullt nog, att positivt interagerande med andra på Facebook hängde samman med mindre ätstörningsbesvär hos de tidigare patienterna. Facebookanvändning, liksom annan användning av sociala medier, kan mycket väl medföra fördelar i tillfrisknandeprocessen förutsatt att det sker på ett konstruktivt sätt. Artikelförfattarna rekommenderar att man som behandlare pratar med patienter om potentiella risker med sociala medier och att man främjar ett hälsosamt användande. Eftersom sambanden ovan var som starkast för dem som nyligen avslutat en behandlingsperiod kan det möjligen vara en god idé att råda patienter som är i slutfasen av sin behandling att för sin egen skull vara extra försiktiga med hur de interagerar med andra på sociala medier. Artikelförfattarna råder också kliniker som har egna Facebookgrupper för tidigare patienter att vara aktivt närvarande, moderera diskussioner och posta bra material, för att förebygga att sådana grupper utvecklas till en negativ och vidmakthållande faktor för patienterna.

Här kan du hitta artikeln >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad ,

Hetsätningsstörning (BED) ökar risken för andra sjukdomstillstånd enligt ny studie

molecular-biology-of-infectious-diseases

Resultat från en ny studie avslöjar att hetsätningsstörning (BED) är förenat med en ökad risk för flera andra medicinska sjukdomstillstånd. Resultaten presenterades i en artikel som publicerades online i International Journal of Eating Disorders nu under september. Claes Norring och Yvonne von Hausswolff-Juhlin från vår forskargrupp står även med som medförfattare i artikeln.

Läs hela artikeln här >

Taggad ,

NEDS 2016: Clinical workshops on different treatment methods or therapeutic approaches

Förmiddagen på NEDS sista dag fortsatte med kliniska workshops där bl. a Vuxenvårdsavdelningen på Stockholms centrum för ätstörningar presenterade projektet med självvald inläggning och Mottagningen för barn och ungdom presenterade Multi Family-behandling på kliniken.

mftworkshop

Christina Lillman Ringborg och Kajsa Rodén presenterar Multi Family-behandling på Stockholms centrum för ätstörningar.

sjalvvald-inlaggning

Självvald inläggning på Stockholms centrum för ätstörningar presenteras.

sjalvvaldinlaggning2

Mattias Strand, Sofia Krohn, Aara Rydenäs och Julia Ekroth på plats för att presentera projektet självvald inläggning på Stockholms centrum för ätstörningar.

cbt-e

Benny Hagen pratar om CBT-E

Taggad

Fredagsläsning: ”Association of Premenstrual Syndrome and Premenstrual Dysphoric Disorder with Bulimia Nervosa and Binge-Eating Disorder in a Nationally Representative Epidemiological Sample”

lilly-martin-spencer-peeling-onions

Lily Martin Spencer: Peeling onions

Vi tipsade i våras om en översiktsartikel om gynekologiska och obstetriska tillstånd vid ätstörningssjukdom. Något som inte togs upp i den artikeln var premenstruellt syndrom (PMS) och det svårare tillståndet premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) vid ätstörningar, helt enkelt på grund av att det sedan tidigare inte finns någon egentlig forskning kring detta. Den här veckans fredagsartikel publicerades i International Journal of Eating Disorders i somras och är den första studie där man i ett större epidemiologiskt material tittat på samband mellan ätstörningssjukdom, PMS och PMDS.

Premenstruellt syndrom karakteriseras av såväl psykologiska som fysiologiska symptom under slutet av lutealfasen, det vill säga strax före menstruation, med svullnadskänsla, ödem, humörförändringar och aptitförändringar. PMS rapporteras enligt tidigare forskning hos mellan 20 och 32% av alla kvinnor. PMDS innebär allvarligare symptom av samma slag och kan närmast te sig som en regelrätt depression, men med skillnaden att det endast uppträder just i anslutning till menstruation. Mellan 3 och 8% av alla kvinnor är drabbade av PMDS. Mekanismerna bakom PMS och PMDS är fortfarande i stora delar okända, men man tror att en ökad känslighet för de normala hormonfluktuationerna i menstruationscykeln spelar in. Kroppens serotoninsystem antas också vara inblandat, vilket bland annat demonstreras av att selektiva serotoninåterupptagshämmare – så kallade SSRI-preparat – ofta är en effektiv behandling.

Den aktuella studien baseras på epidemiologiska enkätstudier med svar från drygt 9000 amerikanska kvinnor. Resultaten visade att både PMS och PMDD var betydligt vanligare hos kvinnor med bulimia nervosa och hetsätningsstörning än hos befolkningen i stort. Bland de kvinnor som hade eller hade haft en bulimisjukdom rapporterade 55% PMS och 17% PMDS och bland kvinnor med historia av hetsätningsstörning rapporterade 49% PMS och 11% PMDS. När man kontrollerade för sådana variabler som ålder, ras/etnicitet, inkomst, utbildningsnivå, ålder vid första menstruation, användande av preventivmedel och depressivitet kvarstod en sjufaldigt förhöjd oddskvotför bulimi hos kvinnor med PMDS (oddskvot, OR, på 7,2) och dubblerad oddskvot för bulimi hos kvinnor med PMS (OR 2,5). Däremot såg man här inga signifikanta samband mellan hetsätningsstörning och PMS eller PMDS. (Oddskvot, som är ett inte helt intuitivt sätt att beskriva samband, kan man läsa mer om här om man är intresserad >)

Artikelförfattarna kan utifrån den aktuella studien inte dra några slutsatser om huruvida premenstruella besvär tidsmässigt förebådar bulimiska besvär – en teori är dock att de aptitförändringar som ofta utgör en del av PMS och PMDS i sin tur kan bidra till en ökad risk för bulimi och när ätstörningen väl är etablerad också fungera som en slags trigger som vidmakthåller sjukdomsbesvären.

Här hittar ni artikeln >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad ,

NEDS 2016: Fysisk aktivitet och ätstörningar

Sista dagen på NEDS 2016 inleder med två föreläsningar med Jorunn Sundgot-Borgen och Solfrid Bratland Sanda från Norge som båda pratar under temat fysisk aktivitet och ätstörningar.

Jorun föreläser under titeln Eating Disorders and exercise – from abuse to health medan Solfrid fokuserar på elitidrott och ätstörning under titeln Athletes with eating disorders – to train or not to train?

forelasning

Solfrid Bratland Sanda

forelasning3

Jorun Sundgot-Borgen

 

forelasning4

Ätstörningar inom elitidrotten är något som behöver uppmärksammas mer.

 

avdpublik

Medarbetare från Vuxenvårdavdelningen på SCÄ fanns på plats bland publiken.

 

Taggad

NEDS 2016: Who do we think they are?

På eftermiddagen var det dags för Johanna Levallius och Kjersti Gulliksen att föreläsa under titeln Who do we think they are? – Confronting myths in the treatment of eating disorders. Som inledning fick besökarna skriva ett ord som de associerar med ätstörning på en post-it lapp och sätta i pannan. Därefter fick alla  gå runt och se vad alla hade skrivit.

Pain, unhappy och anxiety var ord som var vanligt förekommande!

johanna6

johanna1

johanna2

johanna3

johanna4

johanna5

Taggad ,

NEDS 2016: Scientific paper presentations

Förmiddagen på NEDS 2016 gick vidare med scientific paper presentations som var uppdelade i fyra block med olika inriktningar. Här kommer bilder från några av presentationerna:

kalledavid

Carl Lund och David Clinton presenterar resultat av en utvärdering som gjorts på Mobila familjeenheten på Stockholms centrum för ätstörningar

majken

Majken Fjelkegård har undersökt effekterna av att vistas på Familjevårdsavdelningen på Stockholms centrum för ätstörningar och jämfört en liknande heldygnsavdelning i Danmark.

karolinlaurierika

Erika Nyman Carlsson, Lauri Nevonen och Karolin Lindberg från vår forskargrupp presenterar  GANS – The Gothenburg Anorexia Nervosa Study.

ulf-wallin

Ulf Wallin från Region Skåne presenterar dom positiva effekterna av Multi-Family Therapy.

NEDS 2016: Carrie Arnold & Cynthia Bulik

carrie-arnold

Carrie Arnold

Dag två av NEDS 2016 startar med två intressanta föreläsningar med Carrie Arnold och Cynthia Bulik. Carrie har själv haft en ätstörning och talar om hur det är att tillfriskna från sjukdomen. Hon föreläser under titeln Renegade Recovery: What it’s really like to recover from an eating disorder? Cynthia Bulik är en av världens främsta forskare inom ätstörningar och föreläser under titeln The science behind the 9 myths about Eating Disorders.

carrie

Carrie Arnold

cindy

Cynthia Bulik fokuserar mycket på myt 4, 7 och 8 under dagens föreläsning.

cindy2

Cynthia pratar om Psychiatric Genomics Consortium

ahorare

Intresserade åhörare

Taggad , ,

NEDS 2016: NORSED – Ett nytt nordiskt samarbete

flags

NORSED är ett nytt nordiskt samarbete för ett samhälle utan ätstörningar.

Under NEDS 2016 presenteras det nya samarbetsprojektet The Nordic Association For A Society Without Eating Disorders (NORSED) som arbetar för patienter och deras närståendes rättigheter och förmåner. I samarbetet ingår fyra nordiska organisationer från Finland, Sverige, Norge och Danmark.

Målet med samarbetet är verka för ett samhälle utan ätstörningar, att synliggöra patienter och närståendes rättigheter och upplevelser samt att dela idéer, kunskap och erfarenheter mellan vårdinstanser, forskare och politiker i Norden.

Läs mer om NORSED i David Clintons blogginlägg >

Taggad ,

Fredagsläsning: ”Delusionality of body image beliefs in eating disorders”

frederic-edwin-church-above-the-clouds-at-sunrise

Frederic Edwin Church: ”Above the clouds at sunrise”

Veckans fredagsartikel publicerades i tidskriften Psychiatry Research 2012 och har alltså några år på nacken. Artikelförfattarnas utgångspunkt är att de överdrivet kritiska tankar om den egna kroppen som präglar både anorexia nervosa och bulimia nervosa gränsar till vad man inom psykiatrin brukar kalla för vanföreställningar, det vill säga grundmurade övertygelser som är så pass verklighetsfrånvända att de ofta upplevs som närmast absurda av omgivningen. De tankar som präglar ätstörningssjukdom har ofta snarare karakteriserats som så kallade övervärderade idéer, en mildare form som inte är fullt lika rigid som regelrätta vanföreställningar. Som kliniker är det lätt att känna igen bilden av att ätstörningstankar ibland kan bli så pass verklighetsfrånvända och envetna att de ter sig som regelrätta vanföreställningar, men de studier där man faktiskt har undersökt i hur hög grad detta förekommer är få, små och spretiga.

I den aktuella grekiska studien ingick 39 patienter med anorexia nervosa och 33 patienter med bulimia nervosa. Graden av vanföreställningar hos patienterna undersöktes med hjälp av skattningsskalan BABS (Brown Assessment of Beliefs Scale) som tidigare använts i studier om psykossjukdomar, tvångssyndrom och dysmorfofobi. I BABS-skattningen skiljer man poängmässigt mellan vanföreställningar och övervärderade idéer genom att uppskatta idéers intensitet och ruckbarhet hos deltagarna. Artikelförfattarnas hypotes var att man skulle kunna urskilja en undergrupp hos patienter med framför allt anorexia nervosa där idéerna om den egna kroppen skulle vara så pass rigida och orealistiska att de definitionsmässigt utgör vanföreställningar.

Resultaten visade att patienter med anorexia generellt fick högre BABS-poäng än patienter med bulimi, vilket innebar att de hade mer grundmurade föreställningar om den egna kroppen. I BABS karakteriseras poängutfall mellan 13 och 17 som övervärderade idéer och resultat över 18 som vanföreställningar. Medelpoängen på BABS hos patienterna med anorexia var här 13,5 och hos patienterna med bulimi 11,1, en statistiskt signifikant skillnad. På gruppnivå såg man här alltså ingen tendens till att tankar om den egna kroppen nådde vanförställningskaraktär. Men då artikelförfattarna analyserade sina data utifrån de diagnostiska undergrupperna anorexia nervosa av restriktiv typ (AN-R) och anorexia nervosa med hetsätning/självrensning (AN-BP) blev kontrasterna skarpare. Tankar av sådant slag som kunde klassas som regelrätta vanföreställningar förekom i signifikant högre utsträckning i AN-R-gruppen – här hade hela 45% av studiedeltagarna tankar av vanföreställningskaraktär om den egna kroppen, att jämföra med 5,9% i AN-BP-gruppen och 0% i bulimigruppen. Att samtliga studiedeltagare trots allt hade sökt hjälp för sin ätstörningssjukdom medför också att man faktiskt kan ha underskattat nivåerna. Man fann inga samband mellan förekomst av vanföreställningar och ålder, utbildningsnivå eller aktuellt BMI; däremot tenderade patienter med anorexia med yngre debutålder att ha mer vanföreställningar.

Artikelförfattarnas hypotes visade sig alltså vara sann: man kunde påvisa en undergrupp – gruppen av patienter med anorexia nervosa av restriktiv typ – där det var betydligt vanligare med tankar om den egna kroppen som uppnådde vanföreställningskaraktär. Författarna menar att detta speglar ett spektrum av sjukdomsinsikt och impulsivitet där AN-R-gruppen har mest vanföreställningar, minst sjukdomsinsikt och lägst nivåer av impulsivt beteende, medan patienter med bulimi befinner sig i andra ändan av samma spektrum med förhållandevis god insikt men också höga nivåer av impulsivitet i sitt sjukdomsbeteende. Noteras bör väl dock att man i denna studie inte mätt just impulsivitet hos patienterna, och även om det är rimligt att anta att mycket vanföreställningar också medför dålig sjukdomsinsikt så går det knappast att sätta ett okomplicerat likhetstecken mellan dem – man kan till exempel tänka sig att även personer utan regelrätta vanföreställningar kan uppvisa en mycket dålig sjukdomsinsikt. Studieresultaten stödde heller inte antagandet att graden av vanföreställningar hänger samman med anorexisjukdomens svårighetsgrad.

Artikelförfattarna konstaterar att man i DSM-5, det amerikanska psykiaterförbundets diagnostikmanual (då artikeln skrevs alltjämt på förslagsstadiet), har lagt till specificerande koder för grad av vanföreställningar då det gäller diagnoserna tvångssyndrom, dysmorfofobi och samlarsyndrom och de föreslår en likartad modell för ätstörningsdiagnoserna. Att faktiskt kvantifiera grad av vanföreställningar skulle hypotetiskt kunna vara till hjälp då man ska planera behandlingsupplägg. Kanske är psykoterapi mindre effektivt med patienter som har tydliga vanföreställningar? Och kanske kan tillägg av antipsykotisk medicinering vara till gagn för dessa personer?

Artikeln finns att läsa här >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad ,