Managing severe and enduring anorexia nervosa – A clinician´s guide

managing-severe-and-enduring-anorexia-nervosa

I februari 2016 släpptes boken Managing severe and enduring anorexia nervosa – A clinician´s guide och nu har jag äntligen läst den, sida upp och sida ner. Noga. Boken bygger på de studier som finns om långtidssjuka ätstörningspatienter och ger bra information om sjukdomen, behandlingsmetoder som utvärderats och om vad behandlare som kommer i kontakt med denna patientgrupp bör tänka på. Boken är lättläst och välskriven, en bra lärobok. Här kommer ett litet ax-plock ur boken:

Vad är Severe and enduring eating disorders, SEED ? (Långtidssjuka ätstörningspatienter)
Det finns ingen konsensus om vad som är SEED-AN, ingen uttalad gräns för när en patient övergår från sjuk till långtidssjuk. Författarna hänvisar bland annat till Paul Robinson som säger SEED-patienten bör ha varit sjuk i minst 10 år, dock diskuteras vad som innefattar att vara sjuk i 10 år, vad menar man med att en patient varit sjuk i 10 år?

Hur ska SEED-patienters behandling se ut?
Boken presenterar de studier som finns om behandling för SEED. Sammanfattningsvis kan sägas att SEED-patienter bör få hjälp att fokusera på livskvalitet. Man är överens om att det behövs ett team runt patienten och ett samarbete med familjen för de patienter som har en familj.

Fokus i behandling skall flyttas från att bli frisk till att bli bättre med ett minskat lidande. Allians mellan behandlaren och patienten är mycket viktig, mer viktigt än i annan behandling. Öppenvård anses som mest lämpligt. Patientgruppen behöver skräddarsydd behandling för var och en med livskvalitet i fokus. Livskvalitet kan vara att hjälpa patienten engagera sig i lugna aktiviteter så som utbildning och att öka det sociala nätverket. Patienten kan även behöva hjälp med vardagliga saker som handling, ekonomi och matlagning. Det finns en studie som visar att BMI och livskvalitet samspelar, dvs att de påverkar varandra åt båda håll, varför fokus på livskvalitet kan ge ökat BMI (s.17) och där med ytterligare ökad livskvalitet. Det är dock viktigt att tala om för patienten att hen kommer att behöva mer vård om patientens hälsa utsätts för ökad fara, där vikten trots allt kommer att hamna i fokus.

Behandlares egenskaper
En bra egenskap hos behandlare är att kunna acceptera att patienten inte blir frisk, att det är patientens jobb, inte terapeutens och att man kan se de små förändringarna. Att jobba långsamt är nödvändigt. Det är viktigt att dela på ansvaret om patienten i teamet, låt medicinare ta hand om det medicinska ansvaret, kuratorn om sysselsättning och ekonomi och sjuksköterskan om omvårdnaden.

Reflektion
På Eira-mottagningen, mottagningen för långtidssjuka ätstörningspatienter, jobbar vi mycket likt flera av de olika behandlingsmetoder som har utvärderats och som beskrivs i boken. Vi känner igen det som beskrivs om patientgruppen och de utmaningar som vi som behandlare ställs inför. Boken är mycket läsvärd och jag hoppas att flera läser boken för att få en ökad kunskap om patientgruppen. Slutligen känns det fantastiskt roligt att skriva en avhandling om detta viktiga område, vi på Eira hoppas kunna bidra med erfarenheter och nyvunnen kunskap till alla som är intresserade, nu och i framtiden.

Maja Molin är leg psykiatrisjuksköterska, doktorand och projektledare för Eira-mottagningen på SCÄ FoU

Taggad , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: