Sara Nyberg forskar om KBT-behandling vid hetsätningsstörning

Sara

Sara Nyberg är sjuksköterska och arbetar vid Idun dagvårdsenhet vid SCÄ. Hon kan numera också titulera sig legitimerad psykoterapeut, efter att hon nu till sommaren blivit klar med sin psykoterapiutbildning vid Svenska institutet för kognitiv psykoterapi. Sara har som sitt examensarbete gjort en forskningsstudie om KBT-behandling i grupp vid hetsätningsstörning. Vi har ställt några frågor till Sara om hennes studie:

Hej och grattis till din psykoterapeutexamen! Vad har ni undersökt i studien och vad kom ni fram till?
 -Titeln är ”Allt är inte svart eller vitt: KBT-behandling i grupp vid hetsätningsstörning och övervikt – en pilotstudie”. Hetstätningsstörning är en ny diagnosgrupp i DSM-5 och det finns få kvalitativa studier i ämnet. SCÄ har sedan 2010 bedrivit gruppbehandling enligt Ata Gadheri och Klara Edlunds manualbaserade program för 20-gångersbehandling, ”Kognitiv beteendeterapi vid hetsätningsstörning och övervikt”. Min utgångspunkt var mitt eget intresse kring patientgruppen samt SCÄ:s målsättning att utvärdera behandlingar och att följa upp patientperspektivet. Frågeställningen var: Vad har varit bra och vad kan utvecklas i gruppbehandlingen? Data inhämtades från ätstörningsregistret Stepwise samt från journaler för 48 deltagare. Intervjuer utfördes med sex av deltagarna och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.

-Resultatet visade att 77 procent av deltagarna blev diagnosfria. BMI visade dock ingen signifikant förändring. KBT vid hetsätningsstörning visade sig vara effektiv i klinisk behandling men påverkade alltså inte vikten, vilket överensstämmer med tidigare forskning. De intervjuade deltagarna upplevde både att KBT-interventionerna var viktiga för en ökad reflektionsförmåga och att grupprocessen var viktig. Det framkom samtidigt att vissa moment i behandlingen kan förändras, så som långsiktiga mål och att man kanske ska lägga mer fokus på vardagsmotion. Tillägg av tydliga mål i början av behandlingen och inslag av behovsskola (schematerapi) skulle kunna vara värdefullt för att öka förståelsen mer på djupet i vad ätstörningen står för samt att även arbeta mer fokuserat med psykologisk behandling och viktreduktion och att följa upp det över tid. Ytterligare studier med kontrollgrupp vore intressant.

-Det går att fundera över det etiska i att inte arbeta med viktnedgång parallellt i behandlingen för gruppen med hetsätningsstörning, så som man gör vid till exempel anorexia nervosa där behandlingen har ett öppet fokus på vikt. Frågan är om det inte bör vara ett uttalat syfte även vid behandling av hetsätningsstörning att fokusera på och vara tydligare i fråga om vikt. Det skulle kunna bidra till ett öppnare och mer tillåtande klimat i gruppen kring frågor om vikt och viktminskning.

Vilka har varit inblandade i arbetet med studien?
 -Yvonne von Hauswolff Juhlin, docent och enhetschef vid SCÄ, och Sanna Aila Gustafsson, forskare och psykoterapeut och ansluten till SCÄ/ KI:s forskargrupp, har varit mina handledare. Jonna Juniwik, psykolog vid SCÄ, har utfört intervjuerna och Sara Norring, registerkoordinator för Riksät/Stepwise, har hjälp till med att ta fram data.

Ni har ju använt er av ”mixed methods” i arbetet med studien, vad innebär det egentligen?
 -Mixed methods innebär en kombination av olika metoder för att besvara en forskningsfråga från olika håll, med kvantitativa data i form av statistik över till exempel viktutveckling och diagnos före och efter behandling och kvalitativa data som syftar till att beskriva mjuka data på ett strukturerat sätt, till exempel utifrån intervjuer. Intervjuer är ett tidskrävande arbete och vanligtvis intervjuas endast ett mindre urval av deltagare, vilket innebär att resultaten i de flesta fall inte går att generalisera utan framför allt syftar till att utveckla modeller och koncept. Syftet med att kombinera olika metoder är att få en fördjupad bild och belysa frågan ur olika perspektiv – att åstadkomma en mer levande bild. Detta utgör en ytterligare dimension i att bedriva evidensbaserad vård, för att också få in patientperspektivet som ett led i kvalitetsäkringsarbetet och den kliniska verkligheten.
-Metoden har blivit vanligare under de senaste tjugo åren i sådana vetenskapsgrenar som berör människan, som till exempel psykologi och marknadsföring. Inom marknadsföringsbranschen har man till exempel varit van vid att belysa kundperspektivet: Vilka upplevelser finns och vad är behoven?

Vad händer nu med era studieresultat?
 -Målsättningen är att börja författa en vetenskaplig artikel om arbetet efter sommaren. Etiskt godkännande finns och min förhoppning är att fynden från studien ska implementeras på kliniken i form av KBT-behandling och arbete med vikt och ätstörning parallellt, ungefär som för underviktiga patienter.

Har du några tips till andra som ska göra ett examensarbete framöver?
 -Det jag tänker på är att veta vad du vill undersöka och vilken metod som passar för att besvara frågan. Detta är såklart någonting som handledaren hjälper till med, men det är bra att ha det klart för sig tidigt i processen. Utifrån min egen erfarenhet är det bra att mata in eventuella dataformulär fortlöpande för att hålla koll på att allt material verkligen finns på plats och att bokföra och sammanställa materialet, särskilt vid studier i klinisk verksamhet. Att avsätta tid och att ha en miljö som är inspirerande att skriva i, att dricka flera koppar kaffe och sen köra igång, så att du får möjligheta att komma in i ett flow, är ett vinnande koncept. För oss som jobbar inom Stockholms läns landsting är det en jättebra tillgång att kunna söka artiklar i PubMed och andra databaser, vilket gör det enklare att läsa in sig och finna olika vinklar av ämnet och att få en djupare förståelse. Bibliotekarierna vid sjukhusbiblioteken är verkligen till hjälp med service.

-Vid kvalitativa studier är det bra att läsa materialet flera gånger, att ”ställa frågor” till materialet under tiden och att reducera och abstrahera. I den processen är det bra att ta emot feedback: Våga ställa frågor och ta hjälp av handledare. För mig personligen har det mest utmanande och utvecklande varit att analysera intervjuerna och sedan presentera resultatet på ett kreativt sätt i en matris. Jag tänker att det var all denna tid som jag la ned som sedan gjorde det möjligt att få till en presentation av resultatet av intervjuerna i en överskådlig form.

Taggad ,

One thought on “Sara Nyberg forskar om KBT-behandling vid hetsätningsstörning

  1. […] Sara Nyberg forskar om KBT-behandling vid hetsätningsstörning > […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: