Månadsarkiv: april 2016

Forskargruppsfredag!


Vi avrundar veckan med ha möte med Forskargruppen hos Lauri Nevonen på Praktikertjänst.

Märkt

Fredagsläsning: “Holocaust Exposure and Disordered Eating: A Study of Multi-Generational Transmission”

Isidor Kaufman

Isidor Kaufman: ”Flicka med blommor i håret”

Den här veckan vill jag tipsa om en intressant israelisk studie publicerad i European Eating Disorders Review 2007. Forskargruppen har här studerat tre generationer judiska kvinnor – kvinnor som överlevt Förintelsen samt deras döttrar och dotterdöttrar – för att ta reda på mer om hur trauma fortplantas mellan generationerna och om eventuell påverkan på förekomsten av ätstörningar. Bakgrunden till detta är bl a att man sedan tidigare vet att långvarig svält hos krigsfångar kan resultera i ett fortsatt avvikande ätbeteende efter att de sedermera befriats ur fångenskap. Det finns också en lång rad mer anekdotiska beskrivningar av ätstörningsproblematik i familjer där en äldre släkting varit Förintelseöverlevare.

Artikelförfattarnas hypotes var att traumarelaterade besvär kopplade just till familjeerfarenheter av Förintelsen skulle avta successivt för varje ny generation. Något förvånande fann de istället att den tredje generationen kvinnor skattade högre än den andra generationen då man mätte exponering för Förintelsetrauma. Detta förklarar man med att många Förintelseöverlevare under sin livstid har tenderat att behålla sina traumatiska minnesbilder för sig själva och inte har velat berätta om dem för sina barn, men att de sedan på äldre dagar trots allt har kunnat berätta om de tidigare tabubelagda traumatiska upplevelserna för sina barnbarn – ett mönster som man också sett t ex hos personer som har deltagit i första världskriget.

I fråga om ätstörningar sågs ingen direkt koppling mellan egen exponering för Förintelsetrauma och ätstörningssymptom. Däremot visade det sig att döttrar till mödrar med hög exponering i större utsträckning hade ätstörningsbesvär. Artikelförfattarna är här försiktiga med att dra slutsatser: det går inte på rak arm att säga vilken mekanism som kan tänkas förmedla detta samband och författarna spekulerar i om mödrarnas exponering för Förintelsetrauma snarare kan hänga samman med någon tredje, okänd faktor som i sin tur påverkar döttrarnas ätbeteende.

Ni hittar artikeln här >

Mattias Strand
Överläkare, Idun/Iris dagvårdsenheter och SCÄ FoU

Märkt ,

Vitalis 2016

Vitalis är Nordens största konferens och mässa för eHälsa och samlar varje år tusentals deltagare under tre fullspäckade dagar i Göteborg. I år var jag och Claes Norring på plats från SCÄ FoU för att ta del av intressanta presentationer och bli uppdaterade om det aktuella eHälsoläget i Sverige just nu. Ett av våra fokusområden i Forskargruppen är just eHälsa och förutom vår internetbehandling som vi erbjuder på kliniken har vi flera spännande projekt på gång inom området. Vitalis är därför en viktig mötesplats för att knyta kontakter, få en överblick för eHälsa och även nå ut med våra projekt och idéer. Här kommer lite bilder från dagarna:

Patrik Sundström presenterar SKL:s vision om eHälsa 2025.

1177/Vårdguiden håller fanan högt och visade upp goda exempel på användarvänliga designprocesser i deras monter på mässan.

Patrik Sundström, SKL pratar om ”analogstress” inom sjukvården idag. Stressen över att inte ha möjlighet att använda sig av digitala tjänster i sitt arbete stressar många.

Att utvecklingen av den tillgängliga VR-tekniken är het just nu när ingen nyhet. Men att ta del av resultat från kvalitetsregister genom en virtual reality applikation det var något helt nytt för oss! Claes är fångad.

Alla villa ha appar inom hälso- och sjukvård idag. Hannes Dernehl är en av flera apputvecklare på plats på Vitalis.

Daniel Forslund är innovationslandstingsråd i Stockholm och pratar om nya ersättningsmodeller för eHälsa.

Erik Hedman och Kjersti Ejeby från Gustavsbergs vårdcentral pratar om internetbehandling för psykisk ohälsa.

Hanna Broberg Danielsson är universitetslektor på Institutionen för informatik vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Här har hon undersökt och sammanställt utvärderingsmodeller för eHälsa.


Kristofer Ekström, projektledare för appen Stegvis 

Märkt , ,

Frisk & Fri lanserar certifiering för idrottsföreningar och gym

gym

Nu lanserar Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar certifieringsprogrammet We care som vänder sig till idrottsföreningar och träningsanläggningar runt om i landet.

Certifieringen är ett omfattande åtgärdspaket för organisationer, föreningar och företag som vill kombinera utbildningsinsatser med eget arbete och ta fram en handlingsplan för att aktivt kunna bemöta ätstörningar i träningssammanhang. We care har tagits fram av Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar i samarbete med Kunskapscentrum för ätstörningar (KÄTS) tillsammans med idrottsföreningar och träningsanläggningar.

Följande föreningar har varit först ut att certifierats:

MMA-förbundet Stockholm
Balettakademien
Puls & Träning Stockholm
Spårvägens Friidrottsklubb
Formtoppen
Brommagymnasterna

Läs mer om programmet och hur certifieringen går till på aktivomtanke.se >

Märkt ,

Fredagsläsning: ”The need for complex ideas in anorexia nervosa: why biology, environment, and psyche all matter, why therapists make mistakes, and why clinical benchmarks are needed for managing weight correction”

Ilya Repin 1899

Ilya Repin (1899)

Nu är det åter fredag och dags för ett nytt artikeltips – och eftersom Eve Lishner Freud nu har påbörjat sin föräldraledighet kommer jag att ta över stafettpinnen tills vidare. Den här veckan vill jag tipsa om en lång artikel av de amerikanska forskarna och klinikerna Michael Strober och Craig Johnson som publicerades i International Journal of Eating Disorders 2012: ”The Need for Complex Ideas in Anorexia Nervosa: Why Biology, Environment, and Psyche All Matter, Why Therapists Make Mistakes, and Why Clinical Benchmarks Are Needed for Managing Weight Correction”.

Bakom denna ambitiösa titel döljer sig vad som snarare ska ses som ett debattinlägg än som en renodlad forskningsartikel. Strober och Johnson utgår i sin argumentation från två olika forskningsfält vars resultat vunnit stort gehör de senaste åren, nämligen 1) synen på ätstörningar som biologiskt och genetiskt betingade tillstånd och 2) betoningen av familjebaserad behandling (FBT) för barn och ungdomar med ätstörningssjukdom. Samtidigt som de på intet vis förkastar denna forskning så menar de att dess genomslag snarast skapat en illusion av konsensus inom ätstörningsbehandling: alla är t ex överens om att ärftlighet och genetik är betydelsefullt men ingen vet riktigt vad det innebär ur ett kliniskt perspektiv. Strober och Johnson (som båda i grund och botten är biologiskt inriktade forskare, ska väl tilläggas) menar att de nya rönen kring biologin bakom ätstörningar egentligen borde leda till en mer nyanserad och komplex syn på det ytterst intrikata samspelet mellan genetiska faktorer och miljöfaktorer, men att de tvärtom istället kommit att elda på en polarisering i för eller emot biologiska förklaringsmodeller. På samma sätt anser de att de goda resultaten för FBT har lett till att modellen på ett förenklat sätt kommit att ses som den enda gångbara behandlingen, på ett sätt som inte alltid gynnar patienterna.

Oavsett om man delar Strobers och Johnsons uppfattning eller inte så är artikeln läsvärd och lärorik, tycker jag! Nästa fredag blir det en mer renodlad forskningsartikel igen.

Ni hittar artikeln här >

Mattias Strand
Överläkare, SCÄ

Märkt ,