Charles Courtney Curran,: ”Picnic Supper on the Sand Dunes” (1890)
Den här veckan vill jag tipsa om en artikel skriven av Sergei Fetissovs forskargrupp vid Rouens universitet i Frankrike som väckte en del uppmärksamhet då den publicerades i Translational Psychiatry 2014. Den lite snåriga titeln är en bra beskrivning av forskningsartikelns fynd: att vanliga bakterier i mag-tarmkanalen utsöndrar proteiner som genom en immunologisk reaktion ger upphov till antikroppar som också korsreagerar med ett hormon som är involverat i reglering av aptit och emotioner. På så vis tänker man sig alltså att mikroorganismer i tarmen skulle kunna vara inblandade i uppkomsten av ätstörningar. Den del av forskningsstudien som handlar om hur själva korsreaktionen går till utfördes på möss. Man analyserade dock också blodprover från patienter med anorexia nervosa, bulimia nervosa och hetsätningsstörning samt från en frisk kontrollgrupp för att se om det gick att påvisa någon korrelation mellan nivåer av de aktuella antikropparna och ätbeteende (skattat med skalan EDI-2) hos människor. Det visade sig här att det hos patienter med ätstörningssjukdom fanns ett samband mellan antikroppsnivåer och sådana sjukdomskomponenter som kroppsmissnöje och strävan efter smalhet, vilket inte var fallet hos den friska kontrollgruppen. Artikelförfattarna spekulerar avslutningsvis i huruvida dessa fynd framöver kan omsättas i nya diagnostik- och behandlingsmetoder – rimligtvis är det ganska lång väg dit, men det rör sig ändå onekligen om spännande fynd.
Mattias Strand, Överläkare vid Idun/Iris dagvårdsenheter och SCÄ FoU
