Månadsarkiv: februari 2016

Fredagsläsning: ”Repetitive Transcranial Magnetic Stimulation (rTMS) Treatment in Enduring Anorexia Nervosa: A Case Series”

rtms

Det finns rapporter som visar på att människor som lider av Anorexia nervosa har funktionella skillnader i olika områden i hjärnan. Ett ingripande som innefattar repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS) på dorsolaterala prefrontalkortex, rapporterades om att ha klinisk effekt vid behandling av depression och även för att minska begäret i beroendesjukdomar. Ett fåtal studier av rTMS har också gjorts för ätstörningar, men resultaten är blandade.

I den aktuella forskningen deltog fem kvinnor med långt bestående Anorexia nervosa (genomsnittlig varaktighet av sjukdom var ca 20 år). Alla hade tidigare genomgått misslyckade behandlingar. Forskningen undersökte olika variabler före och efter behandling av 20 sessioner med rTMS. Det visade sig att BMI inte ändrades efter behandlingen av rTMS och det hade även minskat vid uppföljningen efter 12 månader. Dock verkar det som om de patienter som hetsåt, kräktes och använde laxeringsmedel vid baslinjen visade en en nedgång för beteendet vid uppföljningen. Det fanns också en förbättring i symptom för ätstörningar och psykopatologi. Patienter sa också att de klarade sig bättre efter behandling (som med svårigheter med mat), att de kände sig bättre och var mer optimistiska om sin sjukdom.

Ni hittar artikeln här >

Eve Lishner Freud

Taggad ,

sBody Project – Ett preventionsprogram för att förhindra utveckling av ätstörning

Ata1

Ata Ghaderi är initiativtagare och ansvarig för sBody Project.

Ata Ghaderi är psykolog, professor och forskargruppsledare vid sektionen för psykologi som ligger under Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet. Han forskar om psykoterapi och beteendeanalys med fokus på prevention och behandling av ätstörningar samt närbesläktade områden. Exempel på andra forskningsområden är fetma, kroppsuppfattning, tvång, självskadande beteende, dysmorfofobi och livsstilsförändring. Ata är ansvarar även för projektet sBody Project som är ett preventionsprogram för att förhindra utveckling av ätstörning hos unga tjejer. Vi intervjuade Ata för att höra mer om projektet:

Berätta mer om projektet. Hur startade det och vad är syftet med det?
-Det finns en preventionsmodell som i flera studier har visat sig vara effektiv vad gäller prevention av ätstörningar. Det är dessutom den enda interventionen som har testats av oberoende forskare (replikerats med goda resultat). Jag initierade projektet genom att jag fick idén att ändra och anpassa formatet för interventionen för att den ska kunna implementeras på bred front för att göra en märkbar skillnad vad gäller folkhälsa inom detta område. Risken är annars att en bra psykologisk intervention blir något som bara forskare ägnar sig åt och att den inte används för det syftet för vilket det har utvecklats: Prevention av ätstörningar. Jag sökte forskningsmedel för det och fick anslag via Riksbankens Jubileumsfond.

Hur funkar det? Kan vem som helst genomföra programmet?
-Tanken bakom denna intervention är att man lär sig förhålla sig annorlunda till dagens skönhetsideal. Internalisering av smalhetsidealet är en av de robusta riskfaktorerna för utveckling av ätstörningar. Det är främst denna riskfaktor som är målet för behandlingen.

Vi utbildar gruppledare som kan genomföra programmet. Det krävs särskilda kunskaper för att lyckas genomföra detta på adekvat sätt. Gruppledarna behöver förstå både teorierna bakom interventionen och samtliga principer som interventionen vilar på. Om studien visar sig vara effektiv i detta format har vi ambitionen att lägga upp detaljerade instruktioner för hur psykologer ska kunna utbilda gruppledare med målet att implementera interventionen på myckte bredare fron än vad som är möjligt inom ramen för en forskningsstudie.

Preventionsprogrammet är ju samtidigt en studie som genomförs. Vad säger forskningen idag om preventionsarbete och ätstörningar?
-Det finns två interventioner som visar på goda resultat. Den ena kallas dissonans-baserad intervention eller BodyProject och den andra StudentBodies. Enbart BodyProject har oberoende replikationer och visar på klart starka resultat. StudentBodies är ockås lovande, men mer oberoende replikationer behövs innan man har vetenskaplig grund för att få vidare och testa dess effekt för svenska förhållanden. BodyProject har visat sig minska risken för ätstörningar med hela 60% vilket är extremt bra för en preventionsstudie som bara kräver 4 timmar. En anledning till de goda resultaten är att BodyProject är inte bara universell intervention (dvs en intervention som kan ges till alla), utan även en intervention som passar som selektiv eller indikerad intervention, dvs den lämpar sig också för personer som har viss riskprofil eller redan vissa symptom och besvär på det problem som vi ämnar förebygga. Tanken är minska ätstörningspsykopatologi i bred bemärkelse.

När räknar ni med att kunna presentera första resultaten från studien?
-Vi ämnar inkludera 400 deltagare inom de kommande månaderna och hoppas ha initiala resultat 1 år senare. Det är långtidsuppföljningar som är av störts värde och intresse i sådana studier, inte det som man ser direkt efter avslut. Vi ämnar följa deltagarna i upp till 3 år efter avslutad intervention.

Slutligen, hur ansöker man till sBody Project?
-Man kan läsa mer om studie på vår hemsida! För att komma med i studien behöver man vara tjej mellan 15 och 20 år. Eftersom det är en så kallad randomiserad kontrollerad studie så slumpas man till en av tre grupper:
1. Dissonansbaserad intervention som är den intervention som studeras främst.
2. Expressivt skrivande som har visat sig vara en mycket värdefull metod för att komma till rätta med egna tankar och emotioner.
3. Väntelista i ett halvår. De som hamnar i väntelista kommer att få ta del av dissonans-baserad intervention efter ett halvår.

Läs mer och håll dig uppdaterad om projektet på sbodyproject.se eller på deras Facebooksida!

Taggad , , ,

Stödgrupp för män med ätstörningar

Killar

Tillsammans med Frisk & Fri startar Jonathan Ekblad Sveriges första stödgrupp för män med ätstörningar. Jonathan har tidigare varit sjuk i bulimi men är idag frisk och vill hjälpa andra:
”Målet är ju att flera ska våga träda fram och att fler ska bli friska. Jag vet ju att jag inte är ensam”, säger Jonathan Ekblad till SVT.

Läs intervjun med Jonathan, David Clinton och Frisk & Fri på SVT:s hemsida >

Jonathan skrev också ett debattinlägg om män och ätstörningar på Metros hemsida igår. Ta del av det här >

Taggad , ,

Nationellt symposium om ätstörningar

Idag är det dags för det nationella symposiet om ätstörningar som arrangeras varje år av Kunskapcentrum för ätstörningar (KÄTS), Svenska ätstörningssällskapet (SEDS) och Riksät. Här kommer lite bilder från symposiet som tog plats på Kungliga myntkabinettet i Stockholm:
   
   

   
  

  

Taggad

Forum för forskargruppsledare på KI

Forskargruppen

En gång om året samlas alla forskargruppsledare vid Institutionen för klinik neurovetenskap (CNS) för att diskutera olika ämnen kring forskningsarbetet samt presentera sin egen forskning. Fokus i år var hur KI hanterade fallet med Paolo Macciarini, hur det har påverkat oss som forskare och om hur allmänheten ser på KI. Utöver långa diskussioner löpte dagarna på med presentationer över allas forskning. På fem minuter försökte jag förmedla vad vi gör i vår forskargrupp och hur vi har utvecklats under året.

Yvonne von Hausswolff-Juhlin, docent och forskargruppsledare

Taggad , ,

Studie om samsjuklighet vid ätstörning uppmärksammas av Nationella kvalitetsregister

Nationella kvalitetsregister

På Nationella kvalitetsregisters hemsida intervjuas Sara Ulfvebrand för sin studie om samsjuklighet vid ätstörning. Studien bygger till stor del på data ur kvalitetsregistret Riksät och är förmodligen en av de största studier som genomförts på ett kliniskt sample. Läs mer på Nationella kvalitetsregisters hemsida >

Läs också intervjun vi gjorde med Sara när hennes artikel publicerades i höstas >

Taggad , , ,

Ätstörningar och missbruk av anabola androgena steroider

Sidsel mfl

Milja och Sidsel

Sidsel Kjerstad är sjuksköterska och har arbetat många år på Mobila Familjeenheten på Stockholms centrum för ätstörningar. Hon har under två år utbildat sig till specialistsjuksköterska och fick nyligen sin magisteruppsats godkänd som hon skrev tillsammans med sin kurskollega Milja Ranung.
Milja har tidigare arbetat på Dopingjouren som bedriver rådgivning, utbildning och forskning kring anabola androgena steroider. Tillsammans har dom jämfört upplevelsen av kroppsbild hos personer med ätstörningar och personer med ett missbruk av anabola androgena steroider. Det visade sig att båda grupperna hade flera gemensamma nämnare vilket intresserade dem båda och som mynnade ut till en kvalitativ studie. Vi haffade Sidsel för att höra lite mer:

Vad var det som väckte ert intresse att jämföra just de här grupperna?

-När Milja och jag diskuterade våra patientgrupper upplevde vi att vi hittade många gemensamma nämnare, vilket väckte vår nyfikenhet och senare ledde till ett gemensamt arbete. Vi kunde i vår studie tydligt se att hos bägge grupperna började ett missnöje med den egna kroppen tidigt i puberteten. Upplevelsen av en negativ kroppsbild var gemensam och yttrade sig på en mängd olika sätt. Vi fann att patienternas känslor kring kropp och identitet hade mycket gemensamt, men att de drog åt två ytterligheter: att vara smal respektive vara muskulös och stor.

Resultatet av studien visar att det är viktigt att tidigt upptäcka ungdomar med en negativ kroppsbild för att kunna sätta in rätt resurser. Skolhälsovården och barn- och ungdomspsykiatrin fyller en viktig funktion. Att våga diskutera och ställa frågor kring ungdomars känslor för den egna kroppen borde vara lika viktigt som att ställa frågor om exempelvis droger.

Vad kommer ni göra nu när ni är klara?

-Milja kommer fortsätta sitt jobb på en Affektiv mottagning och jag själv kommer snart börja mitt nya arbete på Mini Beroende som är en mottagning för barn och undomar med beroendeproblematik.

Ta del av uppsatsen här >

Taggad , ,

Artikeltips: ”Physical activity and post-treatment weight trajectory in anorexia nervosa”

motion_webb

 

Ingeborg Lönnquist är legitimerad fysioterapeut och arbetar på Mottagningen för vuxna på Stockholms centrum för ätstörningar. Hon har arbetat på kliniken sedan 2009 har en lång erfarenhet inom psykiatri, beroendevård och primärvårds rehab.

Ingeborg tipsar om en studie där ett mätinstrument för fysisk aktivitet har provats av patienter med anorexia nervosa som varit inlagda för ätstörningsbehandling. I studien mäts BMI och fysisk aktivitet vid inläggning, efter en tids behandling med viktuppgång, och efter utskrivning upp till 12 månader. Ett av resultaten var att patienter som stod mycket under viktuppgångsfasen hade en snabbare viktnedgång under den 12 månader långa uppföljningsfasen.

Taggad , ,

Fredagsläsning: ”The Moderating Role of Purging Behaviour in the Relationship Between Sexual/Physical Abuse and Nonsuicidal Self-Injury in Eating Disorder Patients”

flowers1

Forskning visar att många som lider av ätstörningar har utsatts för svåra motgångar och trauman, särskilt sexuella eller fysiska övergrepp. Dessutom har det konstaterats att många av patienterna som har misshandlats tenderar ofta till att skada sig själva. Självskadebeteende är vanligare bland patienter med en ätstörning som innebär rening. Förklaringen till det är att en historia av missbruk kan leda till svårigheter vid självreglering, känslor och beteende.

I studien undersöktes prediktorer för ett icke-suicidal självskadebeteende (NSSI) hos patienter som lider av ätstörningar. Det kontrolleras även vilken påverkan självrensning förhöll sig till prediktorer för NSSI. 177 kvinnor mellan åldrarna 14-38 deltog i studien. När självrensing uteblev var sambandet mellan prediktorer för sexuella eller fysiska övergrepp och NSSI starkare. Det tyder på att både NSSI och självrensning tjänar samma funktioner för patienter med ätstörningar (t ex känsloreglering).

Ta del av artikeln här >

Eve Lishner Freud

Taggad ,