Kliniskt utvecklingsarbete på SCÄ:s barn- och ungdomsenheter

Families

Det hela startade som ett par vetenskapliga seminarier med två deltagare från var och en av SCÄ:s tre barn- och ungdomsenheter (Mobila familjeenheten, Mottagningen för barn och ungdom och Familjevårdsavdelningen) och har utvecklats till ett systematiskt kliniskt utvecklingsarbete, som snart går in på sitt tredje år. Den frågeställning som utkristalliserade sig efter seminarierna var: Vilka patienter/familjer är riktigt svåra att ha i behandling? Hur kan vi tidigt identifiera dem?

Gruppen hade många erfarenheter och idéer kring problematiken, men vi upptäckte snart att vi egentligen inte visste särskilt mycket och att forskningslitteraturen inte heller hade särskilt mycket att erbjuda. Vi bestämde oss då för att ta reda på litet mera med hjälp av den kunskapskälla som patientjournalerna är. Gruppdeltagarna valde gemensamt ut 21 ”svåra” och 21 ”normala” familjer som påbörjade behandling under 2011/12. De ”svåra” familjerna definierades genom att 1) antingen patienten eller föräldrar uppvisade allvarlig psykiatrisk sjuklighet och/eller relationsproblem, eller 2) familjen karaktäriserades av misstro mot eller svårigheter att knyta an till vården. Familjegrupperna jämfördes sedan med hjälp av en systematisk retrospektiv journalgenomgång. De ”svåra” familjerna hade konsumerat signifikant mera vård i flera avseenden. De hade också varit ”besvärligare” under behandlingen, genom att t.ex. oftare ställa in eller utebli från besök eller genom att kräva särbehandling. Slutligen var deras behandlingsresultat sämre än de ”normala” familjernas. Dessa resultat presenterades på Nordiska ätstörningskongressen 2014.

Trots att denna första undersökning inte har något starkt vetenskapligt värde gav den oss ändå tillräckligt stöd för våra idéer för att vi skulle gå vidare. Resultaten presenterades för SCÄ:s utvecklingsråd, tillsammans med ett antal förslag på hur vården kunde utvecklas för att bättre möta dessa familjers behov. Det beslutades där att vi skulle gå vidare med att dels undersöka hur vanliga de svåra” familjerna egentligen är på SCÄ, dels försöka ta fram mera ”objektiva” sätt att identifiera dem. Sagt och gjort, vi identifierade 217 patienter under 18 år som gjort nybesök och ytterligare minst fyra besök på SCÄ under 2014. En ny retrospektiv journalgenomgång gjordes därefter för att identifiera de ”svåra” familjerna. Totalt 78 (36 %) av familjerna bedömdes som ”svåra”. Av dessa tillhörde 50 (23 %) familjer kategorin svår psykiatrisk sjuklighet/relationsproblem, sju (3 %) familjer kategorin anknytningssvårigheter och 21 (9 %) familjer tillhörde båda kategorierna. Vi har också tagit fram ett enkelt instrument för bedömning av de viktiga aspekterna hos ”svåra” familjer.
Arbetet går till våren vidare med nästa moment, som handlar om att intervjua ett antal familjer och kvalitativt bearbeta deras svar för att bättre förstå deras behov och hur vi bör bemöta och behandla dem. Målet för utvecklingsarbetet är att få ett stabilt underlag för att kunna utforma och föreslå förbättringar i relevanta vårdprocesser.

Arbetsgruppen består av: Katarina Elf, Eva Ernefors, Maiken Fjelkegård, Carl Lund, Claes Norring, Christina Rydell Malmqvist & Elisabeth Villegas Tapia

Claes Norring, adjungerad professor på SCÄ FoU

Taggad , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: