Syftet med artikeln var att undersöka skillnader i familjefunktionalitet mellan familjer med flickor med restriktiva beteenden (43 %) och familjer med flickor med hetsätning/självrensningsbeteenden (57 %), både med och utan självskadebeteende.
Sammanlagt deltog 123 familjer i studien med patienter som diagnostiserats med restriktiv anorexia (43 %), anorexi a med inslag av hetsätning/självresning (25 %) och bulimi (32 %). 70 % av patienterna rapporterade om minst en typ av självskadebeteende vilket var betydligt mer förekommande bland patienter med hetsätning/självrensningsbeteende (83 %) jämfört med de restriktiva anorektiska patienterna (53 %).
I familjerna med patienter med hetsätning- och självrensningssymtom vittnade mammorna om större problem med familjefunktionalitet (problemlösning, rollprestanda, känsloengagemang, beteendekontroll och allmän familjefunktionalitet) när döttrarna även hade ett självskadebeteende. Mammor vars döttrar inte hade ett självskadebeteende upplevde inte lika stora problem i familjefunktionalitet i jämförelse.
Pappor till patienter med hetsätnings-/rensningssymtom rapporterade även om en sämre allmän familjefunktionalitet när döttrarna hade ett självskadebeteende, jämfört mot de som inte hade det. Å andra sidan rapporterade mammor i familjer med restriktiva patienter om en bättre familjefunktionalitet när döttrarna hade ett självskadebeteende jämfört med patienter utan. Pappor till restriktiva patienter rapporterade inte om några skillnader alls i familjens funktionalitet oavsett om patienten hade ett självskadebeteende eller inte.
Resultaten kan förklaras genom skillnaderna i vilken typ av självskadebeteende som kännetecknar hetsätnings-/rensningssymtom i jämförelse med restriktiva symtom. Det har visat sig att självskadebeteenden hos patienter med hetsätnings -och självrensningssymtom kan vara mer impulsiva av naturen och symtombilden involverar skärning och blåmärken till skillnad mot självskador som kännetecknar den restriktiva patientgruppen. Till exempel, i studien finns en högre prevelens av skärning bland patienter som hetsäter/självrensar än det gör bland restriktiva patienter. Denna typ av impulsivt självskadebeteende kan bli mer märkbar för föräldrarna och mer störande för familjefunktionaliteten.
Eve Lishner Freud
