Månadsarkiv: oktober 2015

Fredagsläsning: ”The role of non-suicidal self-injury and binge-eating/purging behaviours in family functioning in eating disorders”

FAmilj

Syftet med artikeln var att undersöka skillnader i familjefunktionalitet mellan familjer med flickor med restriktiva beteenden (43 %) och familjer med flickor med hetsätning/självrensningsbeteenden (57 %), både med och utan självskadebeteende.

Sammanlagt deltog 123 familjer i studien med patienter som diagnostiserats med restriktiv anorexia (43 %), anorexi a med inslag av hetsätning/självresning (25 %) och bulimi (32 %). 70 % av patienterna rapporterade om minst en typ av självskadebeteende vilket var betydligt mer förekommande bland patienter med hetsätning/självrensningsbeteende (83 %) jämfört med de restriktiva anorektiska patienterna (53 %).

I familjerna med patienter med hetsätning- och självrensningssymtom vittnade mammorna om större problem med familjefunktionalitet (problemlösning, rollprestanda, känsloengagemang, beteendekontroll och allmän familjefunktionalitet) när döttrarna även hade ett självskadebeteende. Mammor vars döttrar inte hade ett självskadebeteende upplevde inte lika stora problem i familjefunktionalitet i jämförelse.

Pappor till patienter med hetsätnings-/rensningssymtom rapporterade även om en sämre allmän familjefunktionalitet när döttrarna hade ett självskadebeteende, jämfört mot de som inte hade det. Å andra sidan rapporterade mammor i familjer med restriktiva patienter om en bättre familjefunktionalitet när döttrarna hade ett självskadebeteende jämfört med patienter utan. Pappor till restriktiva patienter rapporterade inte om några skillnader alls i familjens funktionalitet oavsett om patienten hade ett självskadebeteende eller inte.
Resultaten kan förklaras genom skillnaderna i vilken typ av självskadebeteende som kännetecknar hetsätnings-/rensningssymtom i jämförelse med restriktiva symtom. Det har visat sig att självskadebeteenden hos patienter med hetsätnings -och självrensningssymtom kan vara mer impulsiva av naturen och symtombilden involverar skärning och blåmärken till skillnad mot självskador som kännetecknar den restriktiva patientgruppen. Till exempel, i studien finns en högre prevelens av skärning bland patienter som hetsäter/självrensar än det gör bland restriktiva patienter. Denna typ av impulsivt självskadebeteende kan bli mer märkbar för föräldrarna och mer störande för familjefunktionaliteten.

Ni hittar hela artikeln här >

Eve Lishner Freud

Taggad , , ,

Symposium om hälsoångest

Vanna Bowles Falling

Vanna Bowles ”Falling”

Kungliga vetenskapsakademien anordnade igår ett halvdagsseminarium om så kallad hälsoångest, med anledning av att forskaren Erik Hedman tilldelats Nationalkommittén för psykologis vetenskapliga pris till yngre forskare för sitt arbete om internetförmedlad KBT för just hälsoångest och social ångest. Erik Hedman berättade själv om sin forskning tillsammans med en rad andra inbjudna forskare (Gordon Asmundson från University of Regina i Kanada, Bunmi Olatunji från Vanderbuilt University i USA, Per Fink från Århus universitet och Mats Lekander från KI) som tog upp olika aspekter av ämnet. Allt som allt var det en lärorik eftermiddag om en ofta förbisedd men handikappande problematik som inte sällan kan finnas med i bilden även hos patienter med en ätstörning.

Mattias Strand, Överläkare 

Taggad , , ,

Nya kliniska riktlinjer för ätstörningar

Kliniska riktlinjer

Uppdaterade kliniska riktlinjer finns nu publicerade.

I september publicerade Svenska Psykiatriska Föreningen nya kliniska riktlinjer för utredning och behandling av ätstörningar. Det är en uppdatering och omarbetning av de riktlinjer som publicerades 2005 eftersom nya diagnoser har tillkommit och kriterierna beskrivs utifrån DSM-5. Tillsammans med riktlinjerna medföljer även en bilaga med diagnostiska kriterier enligt DSM-5.

Kliniska riktlinjer för flera sjukdomsgrupper inom psykiatrin har utarbetats av utvalda arbetsgrupper på uppdrag av Svenska Psykiatriska Föreningens styrelse sedan 1996. Ni hittar samtliga riktlinjer på Svenska Psykiatriska Föreningens hemsida.

Kliniska riktlinjer för ätstörningar kan beställas direkt från Gothia förlag >

Taggad , ,

Norrät konferens i Östersund

Under två dagar har vi haft äran att närvara vid Norräts konferens i Östersund för att  både presentera schematerapi och appen Stegvis, men även medverka som konferensdeltagare. Konferensen samlar vårdgivare som arbetar med ätstörningar i Norrlands regionen.

Här kommer lite bilder från dagarna:

 

På plats i ett regnigt men vackert Östersund.

 

Karolin Lindberg presenterar schematerapi.

 

Karolin förklarar sin modell!

 

Kristofer Ekström presenterar Stegvis och berättar vilket värde det skapar för patienten.

 

Lena Westin från Dala ABC berättar om verksamheten och bjuder även på ett yogapass!

 

Anna-Karin Berglund och Anna-Sara Brännström från Comede mottagningen i Piteå visar upp det imponerade förbättringsarbete som gjorts i samarbete med Riksät.

 

Konferensen avslutades med teaterföreställning med Lina Allgullin: ”Tänk om! – en kärleksförklaring till sig själv”. Producerad och regisserad av Martin Johansson.

Taggad , , , , ,

Fredagsläsning: ”The impact of early symptom change and therapeutic alliance on treatment outcome in cognitive/behavioural therapy for eating”

Träffar för närstående

I artikeln undersöker forskare hur tidiga symtomförändringar och terapeutisk allians (båda kontrollerade vid sjätte sessionen) har för effekter på behandlingsresultat för kognitiv beteendeterapi. I studien deltog 94 patienter, i åldern 17-55 år, med diagnostiserad anorexia nervosa, bulimia nervosa och ätstörningar UNS.

Resultaten visade att en tidig förändring av en återhållsam diet och en minskad oro för att äta i redan i början av behandlingen förutser en förbättring för omfattande patalogiskt tillstånd på sikt. Det konstaterades också att patienterna kände en stark allians med sin terapeut redan vid sjätte sessionen men att det inte hade en märkbar betydelse för patalogiskt tillstånd senare. Det verkar alltså som en tidig förändring av återhållsamhet kring kost och minskad problematik kring ätande, vilket den kognitiva beteendeterapin fokuserar på i ett tidigt skede, förutser en stark arbetsallians mellan patient och terapeut.

Läs hela artikeln här >

Eve Lishner Freud

Taggad , ,

Ylva Ginsberg medverkar i SVT:s ”Fråga doktorn”

Ylva Fråga D

Igår medverkade Ylva Ginsberg i programmet ”Fråga doktorn” som den här gången handlade om ADHD, autism och neuropsykiatriska diagnoser. Tittarna fick själva skicka in frågor direkt till Ylva och psykolog Linda Gjertsson som också gästade programmet. Ylva är överläkare och disputerad forskare inom ADHD och är anknuten till vår forskargrupp på enheten. 2012 skrev hon sin doktorsavhandling om ADHD hos fängelseintagna som fick stor uppmärksamhet, både nationellt och internationellt, eftersom det var den första läkemedelsstudie om ADHD som någonsin gjorts i en fängelsemiljö.

Hos oss är Ylva involverad som bihandledare till Nils Erik Svedlund i hans projekt om ADHD symptom hos vuxna kvinnor med ätstörningssymtom. Läs en kortare intervju med Ylva som vi gjorde tidigare på bloggen här >

Här hittar ni gårdagens ”Fråga doktorn” som Ylva medverkar i >

Taggad , , , , ,

Fredagsläsning: ”Child feeding perceptions among mothers with eating disorders”

nursing-baby

I studien intervjuas 29 mödrar som alla diagnostiserats med en ätstörningsdiagnos före sin graviditet och som hade barn mellan 18-42 månader när studien genomfördes. 93 % av mödrarna berättade under pågående studie att de fortfarande upplever symtom av ätstörning åtminstone en gång i veckan. Under intervjuerna återkom flera teman som blev karaktäristiska för deltagarna i studien.

Här är några intressanta upptäckter från intervjuerna:

  • Det fanns en oro över sitt barns ätbeteende, utseende och vikt. Flera var rädda för att deras barn skulle utveckla övervikt. Rädslan för övervikt var särskilt förekommande hos mödrar till flickor där ångest och kontroll från moderns sida var tydligt märkbar. Det kan vara en bidragande riskfaktor för utveckling av negativ kroppsuppfattning och stört ätbeteende bland flickor.
  • Flera hade ett undvikande beteende för måltider i familjesammanhang vilket bidrog till att de sällan hade familjemåltider ihop och oftast åt varje familjemedlem ensam.
  • Det fanns dilemman och bekymmer om hur barnet ska matas och få näring.
  • Det fanns en medvetenhet hos barnen för sina mödrars ätstörningar.

Sammantaget verkar det som att alla har avsikter att vara en bra förälder men att ätstörningarna bidrar till en osäkerhet på sin egen förmåga. Det verkar som att mödrarna var mer beroende av sina kognitioner, erfarenheter och rutiner än på barnets självreglering.

Ta del av hela artikeln här >

Eve Freud Lishner

Taggad , ,

Eve tipsar om artiklar varje fredag

Eve

Eve Lishner Freud

Eve Lishner Freud är psykolog och har tidigare arbetat på en ätstörningsenhet för ungdomar i Israel. Hon gjorde sin doktorsavhandling om ungdomar med ätstörningar och började arbeta på SCÄ FoU i januari i år. Nu bedriver hon ett forskningsprojekt där hon kommer undersöka effekter av intensiv Multi Family-terapi på Stockholms centrum för ätstörningar. Utöver arbetet med sin forskning är Eve även en flitig läsare av vetenskapliga artiklar inom ätstörningsområdet. Vi har därför bett henne att tipsa om nya intressanta artiklar varje fredag här på bloggen:

Hej Eve, berätta vilken forskning inom ätstörningsområdet som intresserar dig?
-Jag är mest intresserad av forskning som rör terapi och vad som hjälper människor som lider av ätstörningar. Jag är också intresserad av kulturella skillnaders påverkan vid ätstörningar.

Vilken typ av artiklar kommer du tipsa om här på bloggen?
 -Jag kommer främst tipsa om artiklar som tar upp nya upptäckter om vilka bakomliggande faktorer som bidrar till utveckling av ätstörningar. Även om vad som medverkar till ett bättre välbefinnande för insjuknande tycker jag är viktigt och intressant. Det blir också artiklar om nya behandlingsmetoder såklart.

 

Taggad ,

Yvonne von Hausswolff-Juhlin chattar i SVT Rapport ikväll

Yvonne von Hausswolff-Juhlin Webb

Yvonne svarar på frågor om ätstörningar i SVT Rapport

SCÄ FoU:s enhetschef, överläkare och docent Yvonne von Hausswolff-Juhlin medverkar i SVT Rapport klockan 19:30 ikväll för att chatta och svara på tittarnas frågor om ätstörningar. I kvällens program intervjuas Cindy Bulik  om den pågående ANGI-studien och Hanna Kihlander från Frisk & Fri pratar om hur det är att vara sjuk i en ätstörning.

På svt.se kan ni redan nu ta del av ett längre inslag som ni hittar här >

Taggad , , , , ,

Artikel från forskargruppen: Psykiatrisk samsjuklighet hos vuxna ätstörningspatienter

Sara Ulfvebrand

Sara Ulfvebrand har fått sin artikel från första delstudien publicerad.

I mitten av september blev Sara Ulfvebrands artikel ”Psychiatric comorbidity in women and men with eating disorders results from a large clinical database” publicerad. Sara är doktorand och psykolog och arbetar på en ätstörningsenhet i Västerås. Sara har tidigare arbetat på Mottagningen för vuxna på kliniken och är anknuten till forskargruppen på SCÄ FoU.

Vad handlar artikeln om?
 -Den handlar om psykiatrisk samsjuklighet hos vuxna ätstörningspatienter. Data kommer från drygt 7000 patienter registrerade i Stepwise mellan 2005 och 2014. Det är 97% kvinnor och 3 % män. Jag har tittat både på hur samsjukligheten ser ut för vuxna patienter utifrån olika ätstörningsdiagnoser och om det finns skillnader gällande samsjuklighet mellan män och kvinnor.
Som förväntat är samsjukligheten hög hos alla patienter med ätstörning. Drygt 70 % har minst en annan psykiatrisk diagnos utöver ätstörningen och många har fler än en annan diagnos. Olika former av ångestdiagnoser är den vanligaste samsjukligheten hos både kvinnor och män. Tittar man på olika ätstörningsdiagnoser har patienter med restriktiv anorexi lägre grad av samsjuklighet jämfört med andra ätstörningsdiagnoser. I gruppen med patienter som har hetsätningsstörning har 3 av 4 minst en annan psykiatrisk diagnos. Vi diskuterar vad det kan bero på och funderar på om det kan bero på att man kanske inte i samma omfattning söker vård om man ”bara” har en hetsätningsstörning. Det kan vara så, eller också beror det på någonting annat. Slutsatserna i korthet från studien är att patienter som söker vård för sin ätstörning oftast också har minst en annan psykiatrisk diagnos och att i den här studien finns det fler likheter än skillnader mellan män och kvinnor vad det gäller psykiatrisk samsjuklighet.

Berätta mer om studien. Var befinner du dig nu?
-Min forskning handlar som sagt om psykiatrisk samsjuklighet hos patienter med ätstörning. Både ur ett kliniskt perspektiv och utifrån tidigare studier vet man att psykiatrisk samsjuklighet är vanligt hos patienter med ätstörning. Vi har nu, i och med Stepwise möjlighet att göra, vad vi känner till, den hittills största studien på patienter som sökt vård för sin ätstörning där vi också har möjlighet att titta på både vuxna och barn, kvinnor och män och samtliga ätstörningsdiagnoser. Syftet med avhandlingen är att undersöka förekomsten av psykiatrisk samsjuklighet hos olika grupper av patienter med ätstörningar och undersöka om och i så fall hur samsjukligheten påverkar behandlingsutfallet. Vi tror att det finns skillnader med avseende på samsjuklighet mellan olika ätstörningsdiagnoser och att psykiatrisk samsjuklighet påverkar behandlingsutfallet.

Den första delstudien är nu slutförd och artikeln är publicerad. Nu håller jag på att titta på hur samsjukligheten ser ut för de unga patienterna under 18 år. Samtidigt förbereder jag för min fjärde delstudie där jag ska titta på hur unga patienter med ätstörning skiljer sig åt vad gäller samsjuklighet om man jämför med friska barn och ungdomar samt andra patientgrupper som söker vård inom Barn- och ungdomspsykiatrin. Under vårterminen ska jag läsa ett kursblock på Forskarskola KI/SLL inom klinisk psykiatri och planen är att jag ska göra min halvtid under 2016. Jag har mycket roligt och spännande framför mig!

Här hittar ni artikeln >

Taggad , , ,