Månadsarkiv: september 2015

Nu finns vi på Twitter!

Twitter_logo_blue

Nu hittar ni Forsknings- och utvecklingsenheten även på Twitter! Ni hittar oss under namnet @SCED_RDU (Stockholms Center for Eating Disorders – Research and Development Unit) eller följ oss direkt här!

Taggad ,

Är biologiska aspekter vid tillfrisknade i Anorexia Nervosa lösningen på gåtan?

Bio aspects crew1

Forskare från flera olika forskargrupper träffades på SCÄ FoU förra veckan, från vänster: Ulf Andersson, Anders Juréus, Mikael Landén, Karolin Lindberg, Yvonne von Hausswolff-Juhlin, Per Roos, Cindy Bulik och Martin Schalling.

Förra veckan samlades forskare från olika forskningsgrupper kopplade till Karolinska Institutet på SCÄ FoU för att diskutera en kommande studie kring biologiska mekanismer kring tillfrisknandet i Anorexia Nervosa. Anorexia Nervosa är idag en sjukdom som har få behandlingsalternativ och patienterna har flera somatiska och psykiatriska symtom. Vi vet idag väldigt lite om vad som händer i kroppen när en patient insjuknar och tillfrisknar i Anorexia Nervosa. Kunskapen om biologiska faktorer som kan predicera behandlingsutfall är också mycket ofullständig.

Det här är ett mycket spännande projekt som vi hoppas kommer leda till en studie på sikt!

Taggad , , , , , , , , ,

Planeringsdag för Forskargruppen

Idag har Forskargruppen på SCÄ FoU planeringsdag. Här är lite bilder från dagen:

Cecilia Björkdahl från Karolinska Institutet går igenom KI-ELN (elektronisk loggbok för dokumentation av forskning).

  

KI-ELN.

  

Eve Freud Lishner från SCÄ FoU presenterar intressanta artiklar som har publicerats under året.

  

Eve har läst många artiklar!

  

Claes Norring presenterar Riksät.

 

Taggad , , ,

Rapport från EDRS-konferensen i Italien

bild 3

Förra veckan höll Eating Disorders Research Society (EDRS) sin årliga vetenskapliga konferens (den tjugoförsta i ordningen) i Taormina på Sicilien. EDRS är en internationell organisation för forskare inom ätstörningsområdet vars syfte är att sprida ny kunskap och forskning genom sina möten. På årets konferens deltog Maja Molin från SCÄ FoU och Eira mottagningen som ger en rapport från Italien:

Så, vad är det senaste just nu inom forskning och ätstörningar Maja?
 -Just nu handlar mycket om gener och hjärnan som vi fortfarande har mycket att utforska och lära oss mer om. Under en förmiddag diskuterades även långtidssjuka patienter; vad är hjälpsamt för personer som inte blir friska? Vad är egentligen livskvalitet och hur kan vi utveckla vården bäst för denna patientgrupp?

Vad var mest givande på konferensen tycker du?
-Oj, det var mycket som var inspirerande och givande på konferensen men extra roligt var ju förstås att SCÄ FoU är delaktiga i två projekt som omnämndes under dagarna: ANGI-studien och Eira mottagningen! Det är ett bevis på att vi ligger i framkant vilket är jättekul!

bild 2 bild 1

Taggad , , ,

ANGI-studien startar på SCÄ FoU och vi söker deltagare!

ANGILOGO

ANGI står för Anorexia Nervosa Genetic Initiative och är en forskningsstudie och ett internationellt samarbete mellan forskare från USA, Australien, Danmark och Sverige. ANGI-studien är den största undersökningen av ätstörningar som någonsin genomförts och samlar in blodprover från kvinnor och män, i alla åldrar, som någon gång har haft en ätstörning. Syftet med studien är att ta reda på de bakomliggande biologiska och miljömässiga faktorer som orsakar sjukdomen. Projektet finansieras av stiftelsen Klarman Family Foundation.

I Sverige finns en uppskattning om att ca. 40 000 personer  någon gång har haft Anorexia Nervosa i sitt liv och nu hoppas vi hitta flera personer som är villiga att delta i studien. Förra veckan var det ett uppstartsmöte för oss på Stockholms centrum för ätstörningar där flera  personer som är involverade i ANGI-studien i Sverige träffades:

Angi2bra

Från vänster: Linn Wursé, Cynthia Bulik, Andreas Birgegård, Claes Norring, Anders Juréus, Lena Lundberg och Mikael Landén.

Vi påbörjar nu arbetet med att hitta patienter till studien och vi hoppas kunna rekrytera flera hundra patienter bara från vår klinik. Det känns väldigt roligt och spännande att kunna bidra till att fullfölja denna stora och viktiga studie! Förutom att annonsera i väntrum och i våra kommunikationskanaler kommer vi ringa upp till patienter som är eller har varit inskrivna på SCÄ och fråga om dom vill vara med i studien. OBS! Det finns inga krav på en viss diagnos, vi är intresserad av alla patienter som har eller haft en ätstörning någon gång i livet. Patienterna får lämna blodprover och besvara en webenkät.

Linn Wursé, forskningssjuksköterska på SCÄ FoU, kommer vara den som håller i rekryteringen av deltagare på kliniken och ni är hjärtligt välkomna att kontakta henne om ni har frågor: linn.wurse@sll.se

Ni kan även läsa mer om studien, anmäla er som deltagare och följa hur det går på www.angi.se

Taggad , , , , , , , , , ,

Kommande Onsdagsföreläsningar på SCÄ

Nu är höstens Onsdagsföreläsningar på Stockholms centrum för ätstörningar inbokade. Föreläsningarna äger alltid rum på onsdagseftermiddagar och gästas av spännande föreläsare som har en anknytning till ätstörningsbehandling, psykiatri eller forskning. Tidigare var Onsdagsföreläsningar endast till för personal på kliniken men nu finns även ett begränsat antal platser öppna för vårdgrannar. Om du arbetar inom vården och är intresserad av att gå kan du mejla till elisabeth.tidlund@sll.se för att anmäla dig till föreläsningarna. Här höstens program:

25 november: Anhöriga till personer som suiciderat
Föreläsare: Pernilla Omerov

Pernilla-Omerov

Pernilla är klinisk lektor vid Ersta Sköndal högskola och arbetar främst med forskning som rör suicidprevention med ett vårdvetenskapligt perspektiv. 2014 disputerade hon vid Karolinska Institutet med sin avhandling som handlade om föräldrar och anhöriga som har mist sitt barn genom suicid. Pernilla kommer till oss för att föreläsa och ge vägledning till personal som möter suicidnära patienter, deras anhöriga och även efterlevande i sitt kliniska arbete.

25 november klockan 15:00-16:30 i föreläsningssalen Plan 1, SCÄ

16 december: Beroende och samsjuklighet
Föreläsare: Charlotte Skoglund

Charlotte Skoglund

Charlotte är överläkare på Beroendecentrum inom Maria ungdoms enhet för unga vuxna. Hon arbetar nu på Livsstilsmottagningen som riktar sig till unga vuxna som befinner sig i ett tidigt skede av missbruk. I november disputerar Charlotte med en avhandling som handlar om ADHD och missbruk där hon undersöker bakomliggande mekanismer och behandling. Under tiden hon har jobbat med sin avhandling har hon märkt att patienter med ADHD och missbruk i väldigt hög utsträckning även har problem kopplade till ätande. Ofta har det handlat om olika former av ätstörning UNS som har debuterat med någon form av hetsätning. Charlottes föreläsning fokuserar på sambandet mellan ADHD, ätstörningar och beroende.

16 december klockan 15:00-16:30 i föreläsningssalen Plan 1, SCÄ

Välkomna!

Taggad , , ,

Emma Forsén Mantilla forskar om sambandet mellan självbild och ätstörningssymtom

Emma1

Emma Forsén Mantilla vid sin halvtid förra veckan

Emma Forsén Mantilla är leg. psykolog och doktorand på Kunskapscentrum för ätstörningar (KÄTS). Förra veckan blev hon klar med sin halvtid för sin pågående avhandling som handlar om sambandet mellan ätstörningssymtom och självbild. Emma fick även en artikel publicerad om ämnet i augusti som påvisar hur starkt olika självbildfaktorer är hör ihop med ätstörningssymtom. Utöver sin forskning arbetar hon också med att ta fram en utbildning om ätstörningar och idrott tillsammans med riksföreningen Frisk & Fri. Utbildningen riktar sig till tränare och ledare inom föreningsidrotten och på olika motionsanläggningar.

Grattis till din halvtid Emma! Berätta om din avhandling.
-Tack! Min avhandling fokuserar i stora drag samband mellan ätstörningssymtom och självbild. Dels undersöker vi hur ätstörningssymtom och självbildsaspekter är kopplade i olika grupper och åldrar, dels försöker vi testa en hypotes om varför dessa kopplingar existerar och varierar i styrka i de olika grupperna.

Du skrev tidigare din examensuppsats på SCÄ, vad handlade den om?
-Jag skrev min examensuppsats i samarbete med Raymond Valdés (SCÄ) och Caroline Björck på KÄTS. I den undersökte vi samband mellan föräldraageranden gentemot ungdomar med Anoerxia Nervosa innan påbörjad behandling, och förändring i ungdomarnas självbild och vikt efter behandling. Jag samarbetade även tidigare med Yvonne (von Hausswolff-Juhlin) kring ett projekt som ämnade förebygga ätstörningar hos individer som inte hade ätstörning, men som var i riskzonen för att utveckla ätstörning.

Berätta om artikeln som du fick publicerad i  Journal of Eating Disorders.
-Artikeln blev publicerad nu i augusti och heter ”The enemy within: the association between self-image and eating disorder symptoms in healthy, non help-seeking and clinical young women”. Här hittar ni artikeln! I artikeln tittar vi på hur starkt olika självbildsfaktorer (exempelvis självkritik, självhat, självkontroll, självacceptans) enligt en modell som heter Structural Analysis of Social Behavior (SASB), är sammankopplade med ätstörningssymtom såsom bekymmer över sin figur, vikt och ätande. Våra deltagare var unga kvinnor (16-25 år gamla), en grupp var friska individer (dvs utan ätstörning), en grupp hade ätstörningssymtom men var icke-hjälpsökande och den tredje gruppen bestod av patienter med antingen anorexia nervosa (AN), bulimia nervosa (BN) eller ätstörning utan närmare specifikation (UNS). I våra analyser delade vi in åldersspannet i två grupper: de som var 16-18 år och de som var 19-25 år.

Vi fann att självbildsaspekterna självkritik, självacceptans och självkärlek var viktigast i relation till ätstörningssymtom i samtliga grupper. Det vill säga, ju mer självkritik och mindre självacceptans/självkärlek, desto mer ätstörningssymtom. Sambanden var svagare för de friska individerna och för den äldre åldersgruppen, med undantag för den icke-hjälpsökande gruppen där sambanden var lika starka i båda åldersgrupperna. Ätstörningssymtomen var alltså starkt relaterade till de icke-hjälpsökande individernas värdering av sig själva (kritik/acceptans) oavsett ålder. Vi tror att dessa individer ännu inte ser sina symtom som särskilt problematiska, därav söker de inte heller hjälp. Kanske är de i det första stadiet av sjukdomen och har därför inte hunnit uppleva så många negativa konsekvenser ännu. Om man i princip tycker att symptomen ”fungerar” för en, bör symtomen ha relativt stor betydelse för självbilden: symtomen stämmer med det ideal man har för sig själv (att förändra sin kropp, bli smalare). Antagligen är det därför vi ser de starka sambanden bland dessa icke-hjälpsökande individer.

Bland patienterna var sambanden starkast för AN patienter och svagast för BN patienter. Man kan säga att AN patienter nästan uteslutande värderar sig själva utifrån figur, vikt, kropp etc. För BN patienter är det i viss mån så, men inte i lika stor utsträckning som för AN patienterna. Kanske är det så att för AN patienterna ”fungerar” symptomen, de hjälper dem komma närmare målet att bli smal. Symptomen har därför stor betydelse för och stark koppling till hur dessa individer värderar sig själva. För BN patienterna kan man säga att symtomen fungerar mindre bra; att de hetsäter hindrar dem från att nå målet att bli smal. Symptomen fungerar därför inte lika bra som för AN gruppen och är därför heller inte lika starkt kopplade till hur de värderar sig själva.

Vad gäller behandlingsimplikationer visar våra resultat att självbilden måste arbetas med i behandling; något så starkt kopplat till symtomen går inte att förbise. Framförallt verkar självkritik vara en aspekt man måste räkna med att möta, bemöta, belysa och arbeta med som kliniker. Ett långsiktigt mål för behandling bör vara att öka självacceptans och självkärlek.

Hur långt har du kommit i din forskning hittils?
-Denna artikel var den andra av fyra i min avhandling. Artikel 1 är också publicerad och handlar också om självbildsaspekter i relation till ätstörningssymptom men i yngre grupper och i den har vi även med pojkar. I nästa studie, studie 3, undersöker vi vår hypotes om vad dessa olika samband kan tänkas stå för. Vi tror nämligen att det egentligen handlar om att patienter mer eller mindre relaterar till sin ätstörning, nästan som till en annan person. Individer som är väldigt självkritiska är på ett sätt sårbara för att utveckla ätstörning då dessa symptom är just väldigt kritiska i sin natur. Ätstörningssymptomen bidrar i sin tur till den negativa självbilden och ökar således kritiken. Relationen mellan patient och ätstörning skulle alltså kunna liknas vid en relation med en viktig och väldigt kritisk samspelspartner. Eftersom ens självbild formas i och formar just nära relationer skulle denna förklaringsmodell kunna hjälpa oss att förstå de olika samband mellan symptom och självbildsaspekter som vi har observerat. Så, den här hypotetiska relationen står i fokus i vår tredje studie. I vår fjärde och sista studie vill vi se hur relationen mellan patient och ätstörning ändras efter ett år i behandling. Vi vill också undersöka om relationen har betydelse för utfall efter ett år.

Vad händer härnäst?
-Datainsamlingen för studie 3 är alldeles snart färdig så under hösten hoppas vi på att kunna titta närmare på hur patienter relaterar till sin ätstörning och hur detta i sin tur kan hjälpa oss att förstå kopplingarna mellan självbild och ätstörningssymptom som vi redan har observerat.

Taggad , ,

Onsdagsföreläsning: Clara Hellner Gumpert pratar om självskadebeteende

Clara1

Veckans Onsdagsföreläsning gästades av Clara Hellner Gumpert som är överläkare och universitetslektor vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet. Clara är även sektionschef för Centrum för psykiatriforskning (CPF).

Clara pratade om självskadebeteende med fokus på det Nationella självskadeprojektet och det arbete som hittills gjorts för att kartlägga självskadebeteenden och att införa nya behandlingsmodeller vid självskada. Föreläsningen var uppskattad av medarbetare och till våren planeras för en uppföljning med fokus på behandling vid självskada.

Läs mer om  Nationella självskadeprojektet här!

Clara2

Taggad , , , , ,

Ida Nilsson berättar om den pågående mitokondriestudien

Ida Nilsson

Ida Nilsson

Vi skrev tidigare på bloggen om det spännande forskningsprojektet som undersöker om nedsatt mitokondriell funktion är en riskfaktor för utvecklande av anorexia nervosa. Projektet leds av Ida Nilsson som är senior postdoc vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi på Karolinska Institutet. Studien sker även i samarbete med Stockholms centrum för ätstörningar och flera andra.

Vi mejlade Ida för att få veta var projektet befinner sig just nu och när hon tror studien kan publiceras:

Hej Ida, berätta först vem du är och vad gör!
 -Jag är senior postdoc i Martin Schallings forskargrupp, och leder där en mindre grupp som studerar ätstörningar, mer specifikt neurobiologiska mekanismer relaterade till anorexi. Jag är 34 år, kommer ursprungligen från Skåne men är numera Södermalmsbo med sambo och bonusson. Utöver forskningen har jag ett stort musikintresse, lyssnar just nu mest på bandet Beach House. Jag gillar även Noah Baumbachs filmer, Nhorms mode och Birgitta Stenbergs böcker.

Berätta om projektet, vilka är involverade?
-”Mitokondrieprojektet” bygger på resultat från studier av den anorektiska musen, anx/anx. I dessa studier visade vi att anorexin hos de här mössen är relaterat till nedreglering av en gen som leder till minskad kapacitet av komplex I i andningskedjan, vilket leder till cellulär energi/ATP-brist och oxidativ stress. Detta verkar vara extra skadligt för de nervceller i hypotalamus som styr hunger och mättnad, p.g.a att dessa uttrycker en specifik jonkanal, och resulterar i hypotalamisk inflammation och degeneration. I ”mitokondrieprojektet” arbetar vi utifrån hypotesen att en subklinisk mitokondriedysfunktion är en riskfaktor för utvecklandet av anorexia nervosa, och att en mekanism liknande den vi ser i mössen triggas igång när detta kombineras med bantning/svält.
Studien sker i samarbete med Stockholms centrum för ätstörningar (Yvonne von Hausswolff Juhlin, Claes Norring, Christina Holmén, Linn Wursé och Karolin Lindberg på SCÄ FoU). Patienter med Anorexia Nervosa donerar blod och mtiokondriefunktionen analyseras i lymfocyterna (samarbete med Kerstin Brismars grupp, KI och Pablo Garcia Roves Uni. of Barcelona). Vi kommer även inkludera riktade genetiska analyser uttnyttjande GWAS data (samarbete med Cynthia Bulik, KI) och MR spektroskopi data (samarbete m bl.a Vincent Prévot, Inserm U837, Lille, FR, labbet där jag gjorde min första Postdoc).

Hur långt har ni kommit i studien?
-I dagsläget pågår insamlingen av blodprover, och en första pilot av mitokondriefunktion körs i Barcelona under hösten. MR spektroskopi-data är redan insamlat och analyseras just nu. Den genetiska analysen kommer förhoppningsvis göras under vintern.

Går det att presentera några resultat än?
-Tyvärr kan jag inte presentera några resultat i dagsläget. Jag återkommer!

När förväntas studien vara klar?
-Min förhoppning är att studien kan publiceras under 2016.

Hur kom det sig att du började intressera dig för neurobiologi och ätstörningar?
-Mitt intresse för ätstörningar väcktes när min storasyster, och därmed hela vår familj, drabbades av anorexia nervosa under mitten av 90-talet. Frustrationen över hennes sjukdom, bristen på bra behandling, och skulden som jag tror att vi i familjen upplevde, väckte en vilja att arbeta med dessa sjukdomar på något sätt. Några år senare började jag därför studera till nutritionist. I sluttampen av dessa studier valde jag att läsa neurovetenskap här på KI, träffade Sergei Fetissov (numera ätstörningsforskare i Rouen, Frankrike) på kursen och skrev sen mitt ex-jobb med honom och Tomas Hökfelt (KI) gällande födointagsreglerande nervceller i hypotalamus. Kom genom dem i kontakt med Martin Schalling, Jeanette Johansen och anoreximusen, och kände att jag ”hade hittat hem”.

Vad blir nu nästa steg?
-Nästa steg blir att försöka påvisa om detta har någon effekt på aktiviteten och statusen av de hypotalamiska nervcellerna involverade i födointag hos patienter med anorexia nervosa, en studie som faktiskt redan är igång och är ytterligare ett samarbete med mitt forna postdoc lab i Lille, Fankrike.

Taggad , , , , , , , , , ,