Månadsarkiv: mars 2015

Idag lanserar vi appen Stegvis!

Skärmdump Tidslinje

Stegvis är en matdagbok som är avsedd att användas som ett stöd till dig som går i pågående behandling på kliniken. Med Stegvis blir det enklare för dig att registrera måltider och ökar samtidigt motivationen till att göra det. Förutom att få överblick av dina måltider kan du även ställa in påminnelser som hjälper dig att få struktur i vardagen över dina matvanor.

Idag använder vi en matdagbok i pappersform som är ett återkommande inslag i nästan all evidensbaserad behandling av ätstörning. Med hjälp av Stegvis blir det lättare att dela matdagboken med din behandlare.

Stegvis är ett projekt på SCÄ FoU som vi påbörjade i slutet av 2013. Appen finns idag för IOS och Android och kan hämtas av alla men för att kunna använda Stegvis behöver du upplåsningskod som du får av din behandlare.

Läs mer om Stegvis här!

Taggad , , , , , ,

Ätstörningar inom elitidrotten – Hur ska vi hantera dessa?

eliidrott

Svensk Idrottspsykologisk Förening anordnade tillsammans med SISU Idrottsutbildarna en konferens på Bosön kring ämnet ”Ätstörningar inom elitidrotten – Hur ska vi hantera dessa?”. Konferensen ägde rum den 22 mars och från kliniken deltog Yvonne von Hausswolff-Juhlin, Jenny Lööw och Ingeborg Lönnqvist.

Dagen började med att Amy Baltzell, som är Clinical Associate Professor vid Boston University, pratade om den bakomliggande forskningen kring ämnet. Efter det delade Anna Melin med sig av sina kliniska erfarenheter som idrottsnutritionist i Team Denmark. Anna är dietist med en master i klinisk nutrition och är doktorand vid Institut för Idrott och Nutrition vid Köpenhamns Universitet. Hon har arbetat i ett team där man jobbar tätt med elitidrottare och deras tränare för att bota ätstörningen. Många upplever att Danmark och Norge har kommit längre kring arbetet med ätstörningar och att länderna har en bättre struktur kring gemensamt förhållningssätt och strukturerad behandling för elitutövare.

Efter lunch var det dags för Staffan Björklund från Team Peak Performance att berätta om sin resa från hockey till multisport, om hur han blev frisk från sin ätstörning och hur han använde ätstörningen som något positivt i sin fortsatta idrottskarriär. Tränaren Göran Andersson som redan 1996 skrev ”Idrottanorexi, vad är det?” beskrev sin syn på saken ur ett tränarperspektiv. Göran har väldigt många års erfarenhet som tränare på högsta nivå, bl. a i det svenska, norska och engelska landslaget i orientering. Klara Edlund, leg. psykolog, leg. Psykoterapeut och docent i psykologi vid Uppsala universitet, avslutade dagen med en övergripande föreläsning om evidensbaserad ätstörningsvård och hur den kan appliceras på elitidrottare.

Det var en bra och intressant dag som gav många nya tankar hur vi bör behandla den här gruppen av patienter!

Här är bilder från dagen:

Bos1 Bos2 Bos3 Bos4 Bos5

Taggad , , , , , , , , , , , , ,

Studie med fokus på schematerapi

Karolin

Karolin Lindberg

Karolin Lindberg är psykolog, psykoterapeut och sedan årsskiftet också gruppledare på Forsknings- och utvecklingsenheten. Vi har ställt några frågor till Karolin om den studie med fokus på schematerpi som hon nyligen genomfört vid Idun dagvårdsenhet.

Hej Karolin! Till att börja med, kan du kort beskriva vad schematerapi är?
 -Schematerapi är en evidensbaserad och integrativ terapiform som är utvecklad av den amerikanske psykologen och forskaren Jeffrey Young. Young arbetade tillsammans med Aaron Beck i slutet av 1970-talet och var där delaktig i utvecklingen av kognitiv terapi. Youngs schematerapi kan ses som en vidareutveckling av Becks ursprungsmodell och är anpassad för behandling av mer långdragen och komplex problematik där sedvanlig KBT inte visat sig vara effektiv. Till skillnad från traditionell KBT har man inom schematerapi bland annat ett större fokus på barndomserfarenheter och terapialliansen. Centrala begrepp och utgångspunkter i behandlingen är:

  • Emotionella kärnbehov (trygg anknytning, egen identitet, empatiska och realistiska gränser och en balans mellan plikt och nöje). Dessa behov är medfödda och vi behöver alla få dem tillgodosedda, ingen har haft det helt optimalt men vi har fått mer eller mindre. Ju mer frustrerade behov desto större risk för att utveckla maladaptiva scheman.
  • Maladaptiva scheman består av tankar, känslor, minnen och kroppsliga sensationer (EJ beteenden). Dessa kan liknas vid emotionella sår som individen fått genom att de emotionella kärnbehoven inte varit optimalt tillgodosedda. I schematerapi ligger fokus främst på maladaptiva scheman men på senare tid har man inom schematerapi även börjat intressera sig för adaptiva scheman.
  • Copingstrategier (beteenden) är individens sätt att hantera den emotionella smärtan som är kopplad till maladaptiva scheman. Copingen kan vara undvikande (flight), överkompenserande (fight) eller kapitulerande (freeze).
  • Ytterligare ett centralt begrepp är modes och detta kan närmast liknas vid ”delsjälv”. Modes delas in i fyra huvudgrupper: copingmodes, barnmodes, dysfunktionella föräldramodes och sund vuxen.

Schematerapi syftar till att läka de emotionella ”såren”, hitta mer funktionella copingstrategier som ser till att individen får sina behov tillgodosedda och arbeta med dysfunktionella förhållningssätt. I detta arbete används kognitiva, beteendeinriktade och emotiva tekniker.
För den som vill läsa mer om schematerapi rekommenderas cbti.se alternativt isstonline.com.

Hur kan man använda sig av schematerapeutiska inslag i vård av ätstörningssjukdom?
 -Vid komplex problematik och samsjuklighet där sedvanlig KBT inte är en framkomlig väg kan schematerapi vara en möjlig terapiform. Det finns i dagsläget dock ingen större studie där man systematiskt har tittat på effekter av schematerapi vid ätstörning.

”Resultatet i studien visar att patienterna generellt upplever modellen som validerande och strukturerande samt att den kan bidra med att ge insikt i hur tankar, känslor och beteenden hänger samman.”

Så vilken forskning finns om schematerapi och ätstörningar?
 -Det finns en del grundforskning om scheman och modes kopplat till ätstörning. Man har även utvecklat olika teoretiska modeller av schematerapi och ätstörning. Det finns även någon enstaka pilotstudie där man mätt effekter av schematerapeutisk gruppbehandling vid ätstörning. Men det behövs mer forskning på området.

Du har nyligen gjort en studie med fokus på schematerapi vid Idun dagvårdsenhet, berätta mer!
 -Den studie som jag genomfört på Idun under de senaste månaderna har syftat till att utvärdera en egenkonstruerad återkopplingsmodell som är baserad på ett schematerapeutiskt formulär som mäter modes. Åtta patienter har fått fylla i formuläret och de har sedan fått återkoppling på sin skattning utifrån en visuell modell och en strukturerad manual i åtta steg. Patienternas behandlare har varit med under återkopplingen. De har sedan i en fokusgrupp fått dela med sig av sina tankar kring modellen och återkopplingen utifrån ett behandlarperspektiv. Resultatet i studien visar att patienterna generellt upplever modellen som validerande och strukturerande samt att den kan bidra med att ge insikt i hur tankar, känslor och beteenden hänger samman. I studien har även framkommit att modellen är mycket potent och kan sätta igång starka känslomässiga reaktioner hos patienten. Återkopplingen bör därför delas upp i flera olika delar. Det är även viktigt att behandlaren är insatt i schematerapi och att patienten följs upp efter återkopplingen. Vidare framkom att behandlarna efterlyser mer ”konkreta” arbetsmetoder och riktlinjer för att kunna arbeta vidare med modellen.

Vad kommer du inrikta dig på framöver i din forskning?
 -I min kommande forskning kommer jag att fortsätta med studier som har ett interpersonellt fokus men dessa kommer inte att ha uttalad schematerapeutisk inriktning. Mer om detta i ett kommande blogginlägg!

Taggad , , , , , , , , , , , , ,

Boktips: Självskadebeteende och ätstörningar

LucTy

Luc Tuymans: ”Der diagnostische Blick”

Studier har visat att uppemot 70% av personer med ätstörningar också ägnar sig åt icke-suicidalt självskadebeteende (non-suicidal self-injury, NSSI) och, vice versa, att mellan 25-50% av alla som ägnar sig åt NSSI också uppvisar ätstörningssymptom. Detta är bakgrunden till den första översiktsboken om samband mellan ätstörningar och NSSI, “Non-Suicidal Self-Injury in Eating Disorders: Advencements in Etiology and Treatment” av Laurence Claes och Jennifer J Muehlenkamp (red.) som gavs ut förra året.

NSSI – dvs självskadebeteende utan bakomliggande suicidavsikt – var länge tänkt att bli en ny diagnos i DSM-5 men hamnade slutligen i ett särskilt kapitel om tillstånd som kräver ytterligare studier innan de kan inkluderas fullt ut. Inte minst av den anledningen är boken ett välkommet tillskott i forskningslitteraturen. I antologiform tas här först upp en rad olika etiologiska modeller och huvuddelen av boken ägnas sedan åt olika former av behandling (familjeterapi, KBT, DBT, MBT, IPT, farmakologisk behandling osv) som kan antas fungera vid samtidiga ätstörningsbesvär och NSSI. Den faktiska kunskapen om vad som är verksamt och inte vid samsjuklighet är dock fortfarande högst begränsad.Emotion Regulation Group Therapy, ERGT – en lovande behandlingsform vid NSSI som svenska Nationella självskadeprojektet satsat stort på att utbilda i – tas tyvärr inte alls upp här, antagligen helt enkelt pga att metoden aldrig prövats och utvärderats för patienter med ätstörningar. Med tanke på att flera av de hypotetiska förklaringsmodeller som presenteras i boken berör just emotionell dysreglering så borde ERGT kunna vara en intressant behandlingsmetod även inom ätstörningsvården framöver.

Här finns boken att köpa!

En bra introduktion till NSSI är psykologen Jonas Bjäreheds avhandling på ämnet som du kan läsa här. Amerikanska Cornell University har också lättillgänglig information via sitt forskningsprogram om NSSI som du hittar här.

Mattias Strand, överläkare på Mottagning för vuxna och SCÄ FoU

Taggad , , , , , , , , , , , ,

Nu söker vi en psykolog till oss!

Sth_atstorningar_rgb

Är du psykolog och är intresserad av forskning? Nu har du chansen att arbeta med oss!

Gå till annonsen och ansök direkt!

Taggad

SCÄ FoU Rock the Socks!

I dag är det ”Rock the Socks Day” vilket innebär att du ska bära färgglada, olikfärgade sockor på fötterna. Initiativtagare till kampanjen är tioåriga Nathea Anemyr från Storebro som vill uppmärksamma att det är okej att vara annorlunda med anledning av att hennes storasyster Noelle har Downs syndrom.

Självklart tycker vi på SCÄ FoU att det är okej att vara annorlunda och därför bär vi och flera olika sockor idag!

RTS2

Ylva Ginsberg Rock the Socks

RTS3

Kristofer Ekström Rock the Socks

RTS1

Yvonne von Hausswolff-Juhlin Rock the Socks

RTS4

Karolin Lindberg Rock the Socks

RTS5

Hannes Rock the Socks

RTS6

Mattias Strand Rock the Socks

RTS7

Sara Ulfvebrand Rock the Socks!

Taggad , , ,

Allen Frances besöker kliniken

Allen Frances

Allen Frances

Den amerikanske psykiatern Allen Frances är för tillfället på Sverigebesök och besökte idag Stockholms centrum för ätstörningar för ett kort studiebesök. Allen Frances är professor emeritus vid Duke University och var på 1990-talet ordförande i den arbetsgrupp som tog fram DSM-IV. De senaste åren har han dock istället varit en av de främsta kritikerna till utvecklingen i fråga om psykiatrisk diagnostik och DSM-5 då han menar att även sådant som är att betrakta som ”normala” känslomässiga tillstånd mer och mer kommit att ses som behandlingskrävande psykiatriska syndrom, något han skrivit mycket om på sin blogg: Saving Normal

Allen Frances är inbjuden till Sverige av Fanny Marell, som är socionom, leg. psykoterapeut och ordförande för Föreningen för Familje- och Systemorienterad Terapi i Stockholm – FFST. Fanny har tidigare arbetat som familjeterapeut vid Stockholms centrum för ätstörningar och fungerar fortfarande som konsult i vissa ärenden, och hon tog idag med Allen Frances hit på besök för att ge honom en inblick i verksamheten. Allen Frances föreläser idag vid Stockholms universitet, imorgon för FFST vid Ersta och åker nästa vecka vidare till Göteborg, Lund och Finland.

Mattias Strand, överläkare på Mottagning för vuxna och SCÄ FoU

Taggad , , , , , , , ,

Föreläsning för blivande hälsopedagoger och idrottslärare

Träning

Var går gränsen mellan lagom och för mycket träning?

En del av arbetet med forskning och utveckling är att förmedla kunskap och igår var jag på GIH och föreläste för blivande hälsopedagoger och idrottslärare. Föreläsningen handlar om att märka tidiga tecken på ätstörningar och om hur en ätstörning påverkar den drabbade både fysiskt och psykiskt. Det var en engagerad grupp studenter som ställde många frågor och delade med sig av egna erfarenheter vilket bidrog till att föreläsningen blev väldigt levande. Frågorna handlade bl. a om var skillnaden går mellan ett stört ätbeteende och en ätstörning, var gränsen går mellan lagom träning och för mycket träning och som alltid diskuterades vilket ansvar hälsopedagoger och idrottslärare har om de upptäcker att någon har en ätstörning.

”Nog för att jag berättar om DSM 5, om diagnoskriterier och om psykiatrisk bedömning, men mitt fokus är att väcka deras uppmärksamhet för att det nyttiga kan bli för mycket.”

Att föreläsa för den här studentgruppen känns alltid lika kul! Det är fjärde gången jag gör det och det uppskattas alltid lika mycket. Det finns inga enkla svar på frågorna om vad skillnaden mellan ett stört ätbeteende och ätstörning är eller var gränsen går mellan att träna lagom eller för mycket. Nog för att jag berättar om DSM 5, om diagnoskriterier och om psykiatrisk bedömning, men mitt fokus är att väcka deras uppmärksamhet för att det nyttiga kan bli för mycket. Det kan gå över styr och de måste veta vart de kan vända sig för att ta hjälp att hjälpa. Det känns skönt att kunna tipsa om oss på Stockholms centrum för ätstörningar, Kunskapscentrum för ätstörningar och Frisk & Fri!

Maja Molin, forskningssjuksköterska och projektledare för Eira-mottagningen på SCÄ FoU

Taggad , , , , , , ,

Artikeltips: Ätstörningar och sociala medier

sociala_medier

I början av året publicerades en översiktsartikel av Kathleen Custers, medieforskare vid Leuvens universitet i Belgien, med titeln ”The urgent matter of online pro-eating disorder content and children: clinical practice” i European Journal of Pediatrics. Custers går här igenom den tillgängliga forskningen om pro-anorexiamaterial på internet och pekar på vikten av att som kliniker hålla sig uppdaterad kring den flora av sociala medier som finns och hur innehållet kan se ut i fråga om foton, videor, diskussionsgrupper etc.

En tvärsnittsstudie bland patienter med ätstörningar i åldrarna 10-22 år visade att drygt en tredjedel hade besökt pro-ätstörningshemsidor och att två tredjedelar av dem som gjort det sedan också använt sig av viktminskningsmetoder som de där fått tips om. Att besöka pro-anorexiahemsidor var också förknippat med högre grad av kroppsmissnöje och smalhetssträvan (även om man i dessa studier inte kunde påvisa kausalsamband). Det har dessutom gjorts några experimentella studier där man t ex randomiserat olika grupper av friska kvinnor till att i 90 minuter besöka pro-anorexiahemsidor respektive hälso- och resehemsidor. Man fann här att 84% av dem som besökte en pro-ätstörningshemsida faktiskt minskade sitt näringsintag den kommande veckan, medan ingen skillnad sågs i jämförelsegrupperna. Tre veckor efter försöket uppgav 24% att de fortfarande höll fast vid de diettips som de fått via hemsidorna.

Custers pekar också på att ätstörningsinnehåll på sociala medier (Facebook, Twitter, Instagram, Pinterest, Snapchat, Tumblr, MySpace osv) tycks se lite annorlunda ut jämfört med de mer renodlade pro-anorexiahemsidorna, på så vis att det i högre utsträckning fokuserar på ömsesidigt stöd i fråga om svåra tankar och känslor inför maten och mindre på rena viktnedgångstips. Innehållsanalys av YouTube-videor med ätstörningsmaterial visade att 29% var av pro-anorexiakaraktär, medan hela 56% snarare bedömdes som neutralt informativt material kring hälsa och tillfrisknande. Att notera är dock att pro-anorexiavideorna var tre gånger så populära som de mer neutrala videorna.

”Läser man kommentarer från utomstående i diskussionsgrupper om ätstörningar är det slående hur hatiska och fördömande de kan vara och mot den bakgrunden är det lätt att förstå lockelsen i att söka sig till mer separatistiska hemsidor där man istället får sin ätstörningssjukdom bekräftad som något eftersträvansvärt.”

Artikeln tar också upp en del av de studier som velat problematisera den gängse synen på pro-anorexiahemsidor och som pekat på att de, trots sitt destruktiva innehåll, också kan fungera som ett slags ”andningshål” där personer med ätstörningar för en stund kan få slippa att känna sig avvikande och dömda. Läser man kommentarer från utomstående i diskussionsgrupper om ätstörningar är det slående hur hatiska och fördömande de kan vara och mot den bakgrunden är det lätt att förstå lockelsen i att söka sig till mer separatistiska hemsidor där man istället får sin ätstörningssjukdom bekräftad som något eftersträvansvärt. Att döma av Custers översiktsartikel överväger dock de negativa effekterna med råge.

Läs hela artikeln här!

Läs också när Frisk & Fri (Riksföreningen mot ätstörningar) diskuterar sociala medier i Expressen.

Mattias Strand, överläkare på Mottagning för vuxna och SCÄ FoU

Taggad , , , , ,

Svenska Psykiatrikongressen 2015

Svenska Psykiatrikongressen 2015

I onsdags öppnade Svenska Psykiatrikongressen 2015 i Göteborg som varje år arrangeras av Svenska Psykiatriska Föreningen. Kongressen pågår i tre dagar och besöks av deltagare från hela landet.

I år fanns Stockholms centrum för ätstörningar med i programmet när vår verksamhetschef Anna-Maria af Sandeberg och SCÄ FoU:s enhetschef Yvonne von Hausswolff-Juhlin föreläste om långvarigt sjuka patienter med ätstörningar, Eira-mottagningen och patientstyrd inläggning. Ta del av hela programmet på Svenska Psykiatrikongressens hemsida.

Förutom Anna-Maria och Yvonne hade flera medarbetare från kliniken åkt till Göteborg för att delta i kongressen.
Här kommer lite bilder:

Gabriel Wikström

Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström inviger kongressen

Den modulära hjärnan 1983

Den modulära hjärnan 1983

Kristoffer Gillberg

Kristoffer Gillberg föreläser om barn och neuropsykiatri

Kristina Lugn

Kristina Lugn citeras

Gener

Gener

En kaffe innan hemfärd

En kaffe innan hemfärd

Taggad , , , , , , , , , ,