Forskning om mentaliseringsförmåga

Marie Gut

Marie Gut

Marie Gut är psykolog vid Idun dagenhet på Stockholms centrum för ätstörningar och forskar sedan 2012 om mentaliseringsförmåga tillsammans med Clara Möller, som är psykolog och doktorand vid Linköpings universitet. Handledare till Clara är Rolf Holmqvist och Fredrik Falkenström. Mentaliseringsbaserad behandling är ett koncept som har utvecklats i London av Peter Fonagy och Anthony Bateman och som särskilt i Norge har blivit stort inom ätstörningsvården.

Vad handlar er forskning om?
 -Mentalisering handlar om att ha tankar och känslor i åtanke och att komma ihåg intentionalitet, alltså att det vi gör beror på våra inre processer. En stor del är att lära sig att känna igen, förstå och bära sina känslor och för det behöver vi hjälp av våra anknytningspersoner när vi är små (och ibland när vi är vuxna också). Forskningsprojektet jag är med i handlar om att utforma en manual för att mäta Reflective Functioning (RF), en slags operationaliserad mentalisering, i terapisamtal.
Det finns manualer för att skatta RF utifrån Adult Attachment Interview och en del andra patientintervjuer, men det finns ingen manual för att mäta RF i interaktion. Det är lite knepigt, eftersom personerna som interagerar kan mentalisera på sinsemellan väldigt olika nivåer i ett visst ögonblick. Samtidigt är det i sig också intressant, eftersom mentaliseringsförmågan inte alls är statisk och det interpersonella samspelet har stor betydelse för hur väl vi kan mentalisera. I ett terapisamtal finns det ju heller ingen poäng med att terapeuten sitter och mentaliserar en massa om patienten inte har tillgång till sin mentaliseringsförmåga eller tvärtom. Så alla de här interaktionerna är spännande, men som sagt lite svåra att skapa ett system för att skatta. Det är därför det är så roligt också!

Hur kom det sig att du började intressera dig för ämnet?
 -Jag läste en massa olika böcker om psykologi och psykoterapi när jag gick på psykologlinjen, och sen insåg jag att alla böcker jag gillade var starkt kopplade till mentaliseringsområdet. Så jag sökte praktik på MBT-teamet i Huddinge och när jag var där blev jag ännu mer intresserad av den terapiformen och andra närliggande terapier. Det har hållit i sig.

”Hur väl vi mentaliserar påverkar också i hög grad hur vi upplever oss själva, andra och världen. Så att lära sig mentalisera mer och bättre gör stor skillnad för hur vi har det och hur vi mår, också hur vi beter oss mot våra medmänniskor. Det är viktigt tycker jag.”

Vad är det mest spännande med det du forskar om?
 -Att det är så tillämpbart. Vi mentaliserar ju mer eller mindre hela tiden, så det finns mängder av chanser att öva. Hur väl vi mentaliserar påverkar också i så hög grad hur vi upplever oss själva, andra och världen, så att lära sig mentalisera mer och bättre gör stor skillnad för hur vi har det och hur vi mår, och också hur vi beter oss mot våra medmänniskor. Det är viktigt, tycker jag.

Finns det någon koppling mellan din forskning och ditt kliniska arbete?
 -Absolut. Både patientens och min egen mentaliseringsförmåga behöver ju vara något sånär på plats för att terapin ska vara hjälpsam. Jag försöker hålla redan på hur den varierar i terapin, skapa en trygghet som gör att det går att mentalisera och fånga upp om mentaliseringen faller under samtalet. Det är verkligen inte alltid så lätt, så det är väldigt intressant att fundera kring hur en kan bedöma mentaliseringsnivå och också försöka se på det utifrån i terapisituationen. Bra övning.

Taggad , , , , , , , , , , , , , , ,

One thought on “Forskning om mentaliseringsförmåga

  1. […] Forskning om mentaliseringsförmåga […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: