Nära – En ny internetbehandling för patienter med bulimi och hetsätningsproblem

kaitlyn-baker-422999-unsplash (1).jpg

Sedan drygt ett år tillbaka pågår ett projekt på Stockholms centrum för ätstörningar (SCÄ) med att utveckla en ny internetbehandling som riktar sig till vuxna patienter med bulimi och hetsätningsstörning. Redan idag erbjuder kliniken internetbehandling som ett behandlingsalternativ och tanken är att den nya behandlingen ska ersätta den gamla på sikt.

Nya behandlingen går under namnet Nära och kommer förmedlas genom 1177 Vårdguidens eTjänster, vilket gör det lättare att nå ut till flera patienter i framtiden. Behandlingsinnehållet bygger på evidensbaserade behandlingsmetoden CBT-E och består av texter, filmer och övningar.

Under våren har arbetet främst handlat om att få klart första modulen i behandlingen för att kunna involvera fokusgrupper som ska testa och utvärdera den första delen efter sommaren.

Nära skärmdumpar

Internetbehandlingen Nära kommer finnas tillgänglig genom 1177 Vårdguidens eTjänster.

Förutom ett utvecklingsprojekt är Nära även ett forskningsprojekt där doktorand Anne-Charlotte Wiberg kommer utvärdera användbarhet, implementering samt behandlings- och hälsoekonomiska effekter. I projektgruppen ingår forskare och kliniker från SCÄ, Karolinska Institutet, Stockholms universitet och eHälsoinstitutet i Kalmar.

Nära beräknas implementeras på SCÄ i början av nästa år.

 

I Ineras årsrapport 2017 blev vi intervjuade om projektet som ni kan läsa här >

Mer information om våra forsknings- och utvecklingsprojekt hittar ni på vår hemsida >

Taggad , ,

Forskningsstudien om ADHD-läkemedel vid behandling av bulimia nervosa saknar fortfarande finansiering

piller2

Flera intresserade patienter hörde av sig efter att vi i januari gav besked om att forskningsstudien av centralstimulantias (ADHD-läkemedel) effekt vid bulimia nervosa skulle startas upp under våren. En liten studie på 8 patienter visade bra effekt redan 1983 och ett flertal fallbeskrivningar med kraftfullt minskade bulimisymtom vid medicinering har publicerats genom åren. En kontrollerad studie med centralstimulantia vid Bulimia Nervosa, som den vi planerar för, känns därför angelägen. Med hjälp av bidrag från Söderström-Königska och Petrus och Augusta Hedlunds forskningsstiftelser har protokoll för en sådan studie, etikgodkännande och godkännande från Läkemedelsverket tagits fram. Trots att vi även nu har fått stöd från Kronprinsessan Lovisas fond saknas fortfarande full ekonomisk täckning för studien som därför tyvärr inte har kunnat startas upp ännu.

Glädjande nog planerar forskaren Aaron Keshen, Nova Scotia, Canada att starta en studie som utvärderar effekten av Elvanse (ett centralstimulantia) på Bulimia Nervosa där 30 patienter planeras att ingå.

Nils Erik Svedlund, doktorand och överläkare på SCÄ FoU

Nytt om självvald inläggning

Dänemarkbild

I vintras publicerades i tidskriften Acta Psychiatrica Scandinavica en stor dansk studie om självvald inläggning för patienter med psykossjukdom och affektiv sjukdom. I likhet med tidigare forskningsresultat fann man här att de patienter som hade möjlighet till självvald inläggning minskade sitt totala användande av slutenvård och att de var utsatta för färre tvångsåtgärder inom vården över 12 månaders tid. Till skillnad från merparten av tidigare, mindre pilotstudier använde man sig här dock av en stor matchad kontrollgrupp utan möjlighet till självvald inläggning som jämförelse – och för kontrollgruppen gick det, kanske något förvånande, faktiskt ännu bättre. Kontrollgruppen minskade här sitt vårdbehov ännu mer över tid, vilket innebär att självvald inläggning alltså ledde till ett jämförelsevis sämre utfall i fråga om inläggningsbehov trots att resultaten såg bra ut då man betraktade dem för sig.

Denna studie innebär inte per automatik att självvald inläggning är en dålig modell. Att minska behovet av slutenvård för deltagarna är inte det enda syftet bakom metoden – sådant som ökad tillgänglighet och patientautonomi är minst lika viktigt – men just vårdbehovet har onekligen lyfts fram som en central del. Det som i mina ögon är svårast att förstå i studien är hur det kom sig att det gick så pass bra för kontrollgruppen. Både kontrollgruppen och gruppen med självvald inläggning hade en lång sjukhistoria (i genomsnitt 10,7 år respektive 12,5 år), även om gruppen med självvald inläggning hade varit inlagd något mer tidigare (i genomsnitt 75 dagar, jämfört med 65 dagar för kontrollgruppen). Man kan naturligtvis tänka sig att möjligheten till självvald inläggning medförde en högre tillgänglighet och ett större nyttjande av slutenvård i jämförelse, men enbart detta torde inte förklara att det gick så pass bra för den långtidssjuka kontrollgruppen. Självklart utgör denna enstaka studie inte något slutgiltigt facit – mer forskning behövs. Förhoppningsvis kan dessa danska forskningsresultat redan nu bidra till en mer nyanserad syn på självvald inläggning, som har introducerats brett inom psykiatrin i flera skandinaviska länder trots att det ännu faktiskt inte finns någon gedigen evidens bakom modellen, och peka på behovet av väldesignade studier. Om inte annat utgör studien en tydlig illustration av behovet av att använda sig av någon typ av kontrollgrupp vid behandlingsforskning, för att inte låta lura sig.

Här kan ni läsa artikeln >

Yvonne von Hausswolff-Juhlin och jag kommenterar studien i Acta Psychiatrica Scandinavica här >

Den danska vetenskapssajten Videnskab.dk har också intervjuat mig om forskningen kring självvald inläggning. Här hittar ni intervjun >

Under våren har också resultat från en intervjustudie med patienter som deltar i ett självinläggningsprojekt för personer med emotionellt instabilt personlighetssyndrom i Skåne publicerats i tidskriften Nordic Journal of Psychiatry. Denna artikel hittar ni här >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

 

Taggad

Fredagsläsning: Psychological, pharmacological, and combined treatments for binge eating disorder: a systematic review and meta-analysis

hamburgare

Vilka behandlingar fungerar vid hetsätningsstörning? En systematisk översikt och meta-analys av psykologiska, farmakologiska och kombination av dem visar att det finns flera behandlingar som minskar antalet hetsätningar eller hjälper personer sluta helt. För att kunna uttala sig tydligt om stödet för olika behandlingar använder man sig av a) beräkning av styrkan i behandlingseffekten och b) bedömning av kvaliteten på de studier som ingår. Sammantaget fann man att starkast stöd finns för kognitiv beteendeterapi (KBT) och för guidad KBT-självhjälp. För Interpersonell psykoterapi (IPT) fann man lika god effekt som för KBT efter avslutad behandling och vid 1 års uppföljning men dessa jämförande studier hade något sämre kvalitet. De studier som undersökte Lisdexamfetamin och SSRI preparat bedömdes ha lägre studiekvalitet men har en behandlingseffekt. Viktnedgångsprogram har viss effekt samtidigt som dessa studier sammantaget har lägre kvalitet. Författarna av studien betonar att det saknas viktig kunskap inom behandling av hetsätningsstörning: det finns i dagsläget inga studier som undersökt de långsiktiga effekterna av de farmakologiska behandlingarna och att vi generellt behöver veta mer om behandlingarnas effekt vad gäller livskvalitet.

Just nu pågår ett arbete på Stockholms centrum för ätstörningar med att utveckla en ny webbaserad KBT-behandling för just hetsätningsstörning. Behandlingen kommer förmedlas via 1177 Vårdguidens eTjänster och kommer testas och utvärderas på kliniken under hösten.

Här kan ni läsa artikeln >

Thomas Parling, leg. psykolog, PhD, forskarkoordinator vid SCÄ FoU

Taggad ,

Fredagsläsning: ”Are Treatment Results for Eating Disorders Affected by ADHD-symptoms? A One Year Follow-Up of Adult Females”

adhdNY

Artikeln Are Treatment Results for Eating Disorders Affected by ADHD-symptoms? A One Year Follow-Up of Adult Females är nu publicerad i European Eating Disorders Review. Studien är baserad på de data vi samlar in vid behandlingsstart och vid ett-årsuppföljningen på Stockholms centrum för ätstörningar. Huvudfyndet i studien var att patienter med en hög nivå av ADHD-symtom vid behandlingsstart hade en kvarstående ätstörningsdiagnos vid ett-årsuppföljningen i högre grad än de med låg ADHD-symtomnivå. Detta gällde speciellt patienter med en ätstörning av Bulimi-typ med kontrollförlust över matintaget, hetsätning och självrensning. Detta visar att en hög nivå av ADHD-symtom är ett kliniskt problem i vår behandling av dessa ätstörningspatienter som därmed får en sämre chans att bli friska och fria från sin ätstörning.

För att förbättra behandlingsresultaten är det viktigt att patienter med kontrollförlust/ hetsätning/ självrensning screenas för ADHD-symtomnivå lämpligtvis med den enkla 6-frågors ASRS-skala vi använder vid SCÄ redan idag. De patienter som screenar högt; förslagsvis >13, bör erbjudas en fullständig ADHD-diagnostik för att eventuellt kunna prova behandling med centralstimulantia (exv. Concerta) om dom uppfyller diagnoskriterierna för ADHD. I ett flertal fall har en sådan behandling även reducerat patienters bulimisymtom. Det är viktigt att behandlare är medvetna om att denna patientgrupp ofta har en uppmärksamhetsstörning som försvårar för dem att tillgodogöra sig den kognitivt baserade behandling som vi rutinmässigt erbjuder dem.

Här kan ni läsa artikeln >

Nils Erik Svedlund, överläkare och doktorand på SCÄ FoU

Taggad

Fredagsläsning: Increasing the Availability of Psychological Treatments – A Multinational Study of a Scalable Method for Training Therapists

FredagsläsningAC

Under de senaste 25 åren har det skett stora framsteg när det gäller att ta fram evidensbaserade behandlingar för patienter med ätstörningar. Trots det är det få patienter som får dessa behandlingar och ett av skälen är brist på behandlare med metodkompetens. Internet-baserad utbildning för behandlare kan bidra till ökad tillgång till evidensbaserad behandling och i veckans fredagsartikel utvärderas acceptans och effekten av en sådan utbildning.

I studien rekryterades behandlare internationellt på forskargruppens hemsida. De erbjöds kostnadsfri utbildning i enhanced cognitive behavioral therapy (CBT-E), en evidensbaserad psykologisk behandling för ätstörningar. Behandlingen bestod av flera korta videofilmer, kompletterande skriftlig information, övningar och kunskapstest med feedback. Dessutom ingick ett bibliotek med allt material från kursen och ytterligare information om hur olika patientgrupper kan behandlas med CBT-E.
Kriterier för deltagande var tidigare erfarenhet av arbete med psykologisk behandling, pågående arbete med ätstörningsbehandling, möjlighet att ägna nio timmar till programmet under en period på 20 veckor och möjlighet att kunna behandla en eller flera patienter med CBT-E. Totalt deltog 806 terapeuter från 33 olika länder i studien. Förutom att svara på frågor om yrkesbakgrund, ålder, kön och klinisk erfarenhet så användes ett formulär för att utvärdera behandlarnas kompetens för behandling med CBT-E, före och efter utbildningen.

Över 70% av de behandlare som ingick i studien fullföljde studien. De flesta utbildningsmodulerna gicks igenom och de flesta deltagarna behandlade en patient med CBT-E, parallellt med utbildningen. Poängen i kompetensutvärderingsformuläret visade en signifikant ökning och 45 % av deltagande behandlare som initialt hade skattat låga poäng på kompetens uppnådde vid utbildningens avslut, poäng som indikerar god kompetensnivå. Resultatet är överensstämmer med tidigare studier från USA och Kanada.

Ytterligare ett syfte med studien var att undersöka faktorer hos behandlare som bäst tillgodogjorde sig utbildningen och fann att följsamhet till utbildningen och samtidig behandling av patient med CBT-E ökade kompetensen. Författarnas konstaterar att internet-baserad utbildning är en framgångsrik metod för att utbilda behandlare i stor skala och att metoden i förlängningen kan bidra till ökad tillgång till effektiva psykologiska behandlingar.

Här kan ni läsa artikeln >

Anne-Charlotte Wiberg, socionom, leg psykoterapeut och doktorand

Taggad ,

Hanna Kihlander medverkar i Alice & Biancas podcast

Förra veckan var Hanna Kihlander från SCÄ inbjuden till Alice Stenlöf och Bianca Ingrossos podcast för att prata om ätstörningar.

Ni kan lyssna på avsnittet här >

Taggad , ,

Fredagsläsning: “Anorexia nervosa, neuroimaging research, and the contextual salience of food cues: The food approach-avoidance conundrum”

Veckans fredagsartikel publicerades i International Journal of Eating Disorders i maj under sektionen ”An idea worth researching” och handlar om hur forskningsstudier vid anorexia nervosa där hjärnavbildning ingår (t ex röntgenundersökningar av hjärnan) behöver förstås i rätt kontext. Det är välkänt att intryck som har att göra med mat kan vara både skrämmande och lockande för personer med anorexia nervosa. Ångest i måltidssituationer och ett generellt undvikande av mat är naturligtvis centrala symptom. Samtidigt vet vi att många personer med en anorexisjukdom också kan uppvisa ett paradoxalt ökat intresse för just mat, vilket kan yttra sig i att man läser kokböcker, samlar på sig recept och till och med lagar stora mängder mat, om än för att bjuda andra snarare än för att själv äta. Artikelförfattarna menar att man tydligare än i nuläget behöver ta hänsyn till denna tvetydighet i forskningsstudier. Inte minst forskning som bygger på hjärnavbildning har uppvisat motstridiga resultat då det gäller hur personer med anorexia nervosa reagerar på matstimuli. Artikelförfattarnas hypotes är att detta delvis kan förklaras av att matstimuli i vissa studier har presenterats för studiedeltagarna i en måltidskontext där de förväntas äta – vilket alltså kan antas leda till stegrad ångest och ökad aktivitet i delar av hjärnan som hanterar just skrämmande intryck – medan de i andra studier har presenterats i en kontext där det är uppenbart att deltagarna inte förväntas äta av maten och där de därmed snarare skulle medföra ett stegrat intresse av mer positivt slag. För att möjliggöra jämförelser mellan studier föreslår artikelförfattarna att man framöver är mer transparent då det gäller i vilken kontext matintryck har presenterats för studiedeltagare.

Här kan ni läsa artikeln >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad ,

Kunskapsspridning och evidens bidrar till jämlik vård för ätstörningar

I dag är det World Eating Disorders Action Day som uppmärksammas på olika sätt över hela världen.

Inom Stockholms läns landstings psykiatriska verksamheter har det sedan länge pågått ett arbete för jämlik vård. Men vad betyder egentligen jämlik vård? Jo, tanken är att oavsett var i Stockholms län du bor ska du ha rätt att få den bästa tänkbara vården för det du söker för. Hur vet vi då vad som fungerar bäst? Inom vetenskapen kallar vi det för evidens, vilket innebär att det är den behandling där det finns mest vetenskapligt underlag för att få bästa resultat.

Jag är stolt över att vi på Stockholms centrum för ätstörningar (SCÄ) är delaktiga i den här processen tillsammans med övriga inom landstingsdriven psykiatri och arbetar för att ge våra patienter evidensbaserad vård. Samtidigt som vi arbetar med att utveckla vården, att öka kunskapen samt forskar om vilka faktorer som påverkar ätstörningar och ätstörningsvård.

Varje år tar vi emot cirka 1000 nya patienter på SCÄ. Ungefär en tredjedel av dem är minderåriga. En av de viktigaste faktorerna för att komma till behandling och bli frisk från en ätstörning är att den upptäcks i tid. Därför är det viktigt att flera utanför ätstörningsvården känner till symptomen och behandlingsmetoder för att kunna upptäcka sjukdomen. Det är också viktigt att kunna stötta och motivera patienter att söka ätstörningsvård när det behövs. Det finns också många som kommer i kontakt med personer med ätstörningar i andra sammanhang t. ex i skolor eller på behandlingshem där mer kunskap behövs för att kunna hjälpa patienten på bästa möjliga sätt.

På SCÄ vill vi sprida vår kunskap vidare till andra som behandlar eller kommer i kontakt med patienter med ätstörning. I våras hade vi ett välbesökt öppet hus för vårdgrannar med föreläsningar under temat barn och ungdomar. Jag vill därför idag passa på att presentera vårt andra öppna hus som äger rum i höst på Stockholms centrum för ätstörningar!

Den 3 oktober bjuder vi in till en förmiddag med föreläsningar som riktar sig främst till dig som möter vuxna eller unga vuxna inom ätstörningsvården, kommunen eller annan psykiatrisk verksamhet. Vi kommer även ha två efterföljande workshops att välja mellan som handlar om hetsätningsstörning och övervikt eller vård av långtidssjuka patienter. Till workshopen om hetsätningsstörning och övervikt har vi bjudit in professor Ata Ghaderi som har forskat och skrivit flera böcker om ämnet.

Varmt välkomna!

Yvonne von Hausswolff-Juhlin
Verksamhetschef


Program och mer information:

09:00-09:45 Inledning och presentation av Stockholms centrum för ätstörningar
09:45-10:00 Fika (kaffe & smörgås)
10:00-11:00 Öppenvårdsbehandling för vuxna
11:00-11:15 Bensträckare
11:15-12:00 Heldygnsvård för vuxna
12:00-13:15 Lunch (SCÄ bjuder inte på lunch)

Eftermiddagen följs av två workshops med olika spår att välja mellan:

13:15-15:00 Workshop 1: Hetsätningsstörning och övervikt
13:15-15:00 Workshop 2: Eira mottagningen – Vård av långtidssjuka patienter

Anmälan:
Anmälan sker till kristofer.ekstrom@sll.se senast fredagen den 21 september. Det är kostnadsfritt att delta och vi tar emot max 60 personer. Meddela gärna även vilken workshop som du är intresserad av att vara med på!

Plats:
Föreläsningssalen Plan 1, Stockholm centrum för ätstörningar, Wollmar Yxkullsgatan 27.

Taggad , ,

Fredagsläsning: Psychiatric Disorder Comorbidity and Association With Eating Disorders in Bariatric Surgery Patients: A Cross-Sectional Study Using Structured Interview-Based Diagnosis

KIRURGI

Prevalensen av psykiatrisk sjukdom hos överviktiga individer ligger på samma nivåer som hos normalbefolkningen. Dock visar tidigare studier att patienter som söker bariatrisk kirurgi för viktminskning har en högre prevelans av psykiatriska sjukdomar.
I denna studie ville man undersöka prevalensen hos patienter som sökte bariatrisk kirurgi och också inkludera ätstörningar. Totalt genomgick 174 patienter som sökt vård för bariatrisk kirurgi en 2-3 timmars psykologisk utvärdering med strukturerad psykiatrisk diagnostik och semistrukturerad intervju för diagnostik kring psykiatrisk samsjuklighet inklusive ätstörningsdiagnostik.

Studien visade att 36% av alla patienter hade ett kriterium för att någon gång livet haft en psykiatrisk sjukdom. 24% hade en psykiatrisk sjukdom vid undersökningstillfället. Vanligast var affektiva sjukdomar (22,4%), ångestsjukdomar (15,5%) samt ätstörningar (13,8%).Bland patienter som uppmätte ätstörningssymtom var det också vanligare att man hade andra psykiatriska sjukdomar.

Här hittar ni artikeln >

Yvonne von Hausswolff-Juhlin, docent och forskargruppsledare

Taggad