SCÄ medverkar i finska YLE

ÄS stal mitt liv

Finska YLE har gjort ett specialprogram om ätstörningar och besökte SCÄ i höstas för att intervjua flera medarbetare om vår verksamhet.

Ni kan se programmet här >

Taggad ,

SEDS vårmöte 2018

17-18 maj arrangerade SEDS (Svenska ätstörningssällskapet) två spännande dagar under temat #harduingenskamikroppen. Personal från flera olika enheter på SCÄ var på plats för att ta del av all ny information som skulle komma att presenteras för oss. Den första dagen berättade psykoterapeut/docent Rasmus Isomaa och psykolog Anna Danielsson om deras studier kring trauma och ätstörning.

Anna & Rasmus

Anna Danielsson och Rasmus Isomaa

Vidare presenterade psykolog/forskare Emma Forsén Mantilla sin avhandling om vilka ätstörningspatienterna är, och hur de relaterar till sin sjukdom.

Emma1

Emma Forsén Mantilla

Den andra dagen kom psykolog/doktorand Maria Fogelqvist för att berätta om sin studie av patienter som genomgått behandlingsgruppen ”Lev med din kropp”. Resultaten som presenterades visade att gruppbehandlingen hade varit hjälpsam.

Maria Fogelkvist

Maria Fogelqvist

Konferensen avslutades med en inspirerande föreläsning om compassionfokuserad terapi av psykolog/doktorand Christina Andersson.

Christinas föreläsning

Christina Andersson

Hanna Kihlander, kommunikatör på Stockholms centrum för ätstörningar

Taggad ,

Fredagsläsning: “Body checking and body avoidance in eating disorders: Systematic review and meta‐analysis”

bodycheck

Veckans fredagsartikel är en systematisk översikt och metaanalys som har undersökt förekomst av kroppsgranskning och kroppsundvikande vid ätstörning. Författarna har tittat på om det fanns skillnader i dessa beteenden mellan personer med eller utan ätstörningar, och om skillnaderna varierade mellan olika ätstörningsdiagnoser. De ville även ta reda på om det fanns ett samband mellan kroppsgranskning, kroppsundvikande och ätstörningssymtom hos personer utan tidigare diagnostiserad ätstörning.

Här kan ni läsa artikeln och ta del av resultaten >

Taggad

Vårens sista Onsdagsföreläsning 23 maj: Nya diagnoskriterier i DSM-5 och fördjupning i ARFID

Mattias NY

Mattias Strand ger oss en fördjupning i den nya ätstörningsdiagnosen ARFID.

Med anledning av att alla DSM-5 diagnoser kommer läggas in i journalsystemet Take Care går vi nu igenom samtliga diagnoskriterier i DSM-5 och fördjupar oss lite mer i ARFID, som är en ny ätstörningsdiagnos. Det innebär att Onsdagsföreläsningen den 23 maj om implementering av KBT-E och FBT på Stockholms centrum för ätstörningar istället flyttas fram till höstens föreläsningar.

Verksamhetschef och överläkare Yvonne von Hausswolff-Juhlin inleder med att gå igenom nya och gamla diagnoskriterier i DSM-5 och överläkare Mattias Strand kommer sedan ge oss en fördjupad presentation om ARFID.

Vi pratade med Mattias om den nya diagnosen:

Hej Mattias, du kommer presentera ARFID som är en helt ny ätstörningsdiagnos i DSM-5, kan du berätta lite kortfattat om vad det är?

-ARFID är en förkortning av avoidant/restrictive food intake disorder, eller undvikande/restriktiv ätstörning på svenska. En enkel förklaring är att det handlar om ett undvikande av mat och ett restriktivt ätande, men utan den rädsla för viktökning och orealistiska kroppsuppfattning som vanligtvis förknippas med anorexia nervosa. Det ska röra sig om tydliga svårigheter där det restriktiva ätandet i sin tur leder till undervikt, undernäring, behov av näringstillförsel via t. ex sond, eller kraftig påverkan på vardagligt fungerande.

En kanske lite mer komplicerad förklaring är att ARFID är ett slags paraplybegrepp som samlar ät- och uppfödningsbesvär som tidigare har gått under en rad olika namn, så som ”failure to thrive”, ”food avoidance emotional disorder”, selektivt ätande, funktionell dysfagi, ”pervasive refusal syndrome” osv. På så vis är det egentligen inte en ny sjukdomsbild vi har att göra med utan snarare ett försök att åstadkomma en tydligare diagnostik. Även personer med autismspektrumproblematik, tvångssyndrom, kräkfobi etc kan ha svårigheter med ätandet som kan sorteras under ARFID-diagnosen. Som synes rör det sig knappast om en enhetlig klinisk bild, vilket verkar kunna skapa viss förvirring kring hur ARFID-diagnosen bör tillämpas.

De flesta barn genomgår ju oftast perioder av en viss kräsenhet med maten. När vet man att det rör sig om en ätstörning?

-Ja, selektivt ätande – baserat på konsistens, textur, temperatur, färg, huruvida olika delar av en maträtt vidrör varandra på tallriken osv – är mycket vanligt hos barn och orsakar för det mesta inga större bekymmer, även om det såklart kan vara nog så påfrestande för föräldrar. I de allra flesta fall leder selektivt ätande inte till undervikt eller undernäring och svårigheterna brukar ge med sig med åren. Om ytterligare något tillstöter hos en person med ett uttalat selektivt ätande, så som att man sätter i halsen eller drabbas av magsjuka, kan det dock i undantagsfall medföra ett ännu starkare undvikande av mat p. g.  a rädsla för att något liknande ska ske igen – det blir till en negativ spiral där en ARFID-bild kan utvecklas.

Här får man väl i grund och botten hålla sig till diagnoskriterierna: om det inte föreligger en undervikt eller undernäring, ett behov av extra näringstillförsel via t. ex sond eller en kraftig påverkan på psykosocialt fungerande så är det definitionsmässigt inte ARFID. Sen kan man naturligtvis också behöva vara uppmärksam på ätstörningar av mer typiskt slag, men det verkar inte som att selektivt ätande i sig förknippat med en förhöjd risk för t. ex anorexia nervosa.

Vissa menar att det finns en risk för att man istället patologiserar beteendet med en egen diagnos. Hur tänker du kring det?

-Som sagt, det är knappast så att man i och med införandet av ARFID har ”uppfunnit” en helt ny patientgrupp. ARFID-diagnosen har skapats bl a utifrån erfarenheter av att dessa patienter med stora svårigheter med ätandet tidigare har tenderat att hamna mellan stolarna och bollas runt inom vården, varigenom de kan ha erhållit en rad olika diagnoser. Med ARFID har man velat åstadkomma en större enhetlighet i diagnostiken för denna grupp – om man har lyckats fullt ut eller inte återstår väl att se. Och än en gång, selektivt ätande är inte i sig detsamma som ARFID.

Läs gärna Mattias ARFID-special i tre delar här på bloggen:

ARFID, DEL 1: DIAGNOSKRITERIER >
ARFID, DEL 2: FALLBESKRIVNINGAR >
ARFID, DEL 3: FÖREKOMST OCH BEHANDLING >

Om Onsdagsföreläsningar på Stockholms centrum för ätstörningar
Forsknings- och utvecklingsenheten på Stockholms centrum för ätstörningar arrangerar varje termin egna föreläsningar på kliniken som vi kallar för Onsdagsföreläsningar. Föreläsningarna äger rum på onsdagseftermiddagar mellan klockan 15:00-16:30 och gästas av spännande föreläsare som har en anknytning till ätstörningsbehandling, psykiatri eller forskning.

Onsdagsföreläsningar riktar sig främst till klinikens personal men ett begränsat antal platser är även öppna för andra som är verksamma inom forskning eller hälso- och sjukvården. Om du är intresserad av att gå kan du anmäla dig till kristofer.ekstrom@sll.se

Föreläsningarna är kostnadsfria och äger alltid rum i Föreläsningssalen (Plan 1) på Stockholms centrum för ätstörningar, Wollmar Yxkullsgatan 27.

 

Taggad , , , ,

Fredagsläsning: Validation of the Inventory of Interpersonal Problems (IIP-64): a comparison of Swedish female outpatients with anorexia nervosa or bulimia nervosa and controls

Karolin forskning1

Dagens fredagsläsning tipsar vi om Karolin Lindbergs första artikel som blev publicerad i Nordic Journal of Psychiatry förra veckan. Karolin arbetar nu som kvalitetssamordnare på Praktikertjänst Psykiatri samtidigt som hon är forskarstuderande på Karolinska Institutet.

Grattis till din första publicerade artikel Karolin! Hur känns det?

-Det känns jätteroligt och lite overkligt. Det ligger mycket jobb och väntan bakom de där ynka sidorna som slutligen utgör en artikel i en vetenskaplig tidskrift. Det känns nu extra motiverande att arbeta vidare med min nästa delstudie.

Berätta om artikeln, vad handlar den om?

-Det här är den första studien som undersöker egenskaperna hos skattningsformuläret Inventory of Interpersonal Problems (IIP-64) för svenska kvinnor som lider av antingen anorexia nervosa eller bulimia nervosa. Vi har tittat på om formuläret fungerar som det ska i denna grupp och även jämfört patienterna med normala ålders- och könsmatchade kontroller. Detta formulär kommer även att ingå i två mina resterande tre delstudier så denna studie är ett viktigt steg för att vi ska kunna bygga vidare på min kommande avhandling.

Vad blir nästa steg i din forskning, vilka artiklar är på gång?

-För närvarande arbetar jag med delstudie 2 som kommer att fördjupa analysen kring vilka olika interpersonella stilar som karaktäriserar patienter med ätstörning. Det finns en del liknande studier på andra psykiatriska tillstånd och även på ätstörning med hetsätningsproblematik men ingen studie har än så länge undersökt detta hos underviktiga patienter. Det känns spännande att kunna bidra med mer kunskap om detta på sikt så håll utkik.

Jag håller även på med datainsamling till min kvalitativa delstudie där jag kommer att intervjua behandlare, som arbetar med behandling av anorexia nervosa, om interpersonella frågeställningar kan påverka behandlingsprocess och -utfall och i så fall på vilket sätt. Om någon behandlare är intresserad av att delta i denna studie är denna välkommen att kontakta mig för mer information på karolin.lindberg@ki.se.

Slutligen, hur har du firat det här?

-Som sig bör med bubbel och ett armband som jag spanat på länge. Jag tänker att det är viktigt med lite positiv förstärkning på vägen för att orka streta vidare mot målet!

Här hittar ni artikeln >

Taggad ,

Sista chansen att anmäla sig till vårens SEDS-konferens

SEDS

SEDS står för Swedish Eating Disorder Society och är en intresseförening för personer som är professionellt verksamma inom ätstörningsområdet i Sverige. Två gånger per år arrangeras medlemsmöten med olika teman som lockar både nya och gamla medlemmar.

Den 17-18 maj är det dags för vårens konferens som går under hashtaggen #HARDUINGENSKAMIKROPPEN och syftar till den kroppsskam som många personer med ätstörningar upplever.

Sanna Aila Gustavsson är ordförande i SEDS och vi frågade henne lite mer om konferensen:

Berätta hur ni har tänkt kring årets tema!

-Vårens tema är intressant och ligger verkligen rätt i tiden tycker jag! #HARDUINGENSKAMIKROPPEN syftar till den kroppsskam som många personer med ätstörning upplever, oavsett om det handlar om restriktiv ätstörningsproblematik eller hetsätning. Jag tycker vi har fått till en bra kombination av föreläsare som verkligen är intressanta och vi försöker lyfta ämnet ur flera olika perspektiv. Vi avslutar konferensen med en längre föreläsning om självmedkänsla som är en viktig del i patientarbetet med kroppskam.

Grundtanken har varit att som behandlare undviker vi ibland de svåra samtalen som handlar om vår kropp, precis som med trauma eller sexualitet, och att det omedvetet kan förstärka skammen hos patienterna. Med årets tema vill vi prata om hur vi möter våra patienter i deras tankar och funderingar kring kroppen.

Vilka vänder sig konferensen till?

-Konferensen vänder sig till alla som i sin professionella roll kommer i kontakt med personer med ätstörningsproblematik, eller som forskar inom området. Innan du anmäler dig till konferensen måste du bli medlem i SEDS genom att gå in på vår hemsida och registrera ett medlemskonto. Det är enkelt och medlemskapet är helt kostnadsfritt! Som medlem får du tillgång till våra medlemssidor där du kan hitta material samlat från tidigare konferenser.

Sista anmälningsdagen för SEDS-vårmöte är på fredag (4 maj) och du anmäler dig direkt via SEDS hemsida >

Inbjudan SEDS vårmöte 2018 >

Program SEDS vårmöte 2018 >

Taggad ,

Fredagsläsning: A systematic review of cost-effectiveness studies of prevention and treatment for eating disorders

Pengar

Forskare är överens om att prevention för att förhindra ätstörningar är både nödvändigt och önskvärt för att dels undvika lidande hos både patienter och anhöriga, men också för att minska kostnader för samhället. De finns flera olika typer av prevention som har visats sig vara effektivt mot ätstörning. Men är prevention också effektivt för att minska kostnaderna för samhället?

I den här systematiska review-artiklen har man tittat på studier som har undersökt kostnadseffektivitet i preventionsstudier. Dock kunde man inte finna bevis för att preventionsstudier var kostnadseffektiva, men det finns lovande resultat och flera studier har publicerats de senaste åren.

Författarna konstaterar också att det är svårt att mäta kostnader i studier eftersom en del är svåra att beräkna, till exempel långsiktiga samhällskostnader. Det behövs dock fler och större studier som sträcker sig över en längre tid för att få bra evidens.

Här kan ni läsa artikeln >

Yvonne von Hausswolff-Juhlin, överläkare och docent

Taggad

Nils Erik presenterar sin forskning på ICED 2018

Nils ErikICED

Nils Erik Svedlund

I helgen avslutades årets upplaga av International Conference on Eating Disorders som den här gången arrangerades i Chicago. Under 3 dagar samlas cirka 1300 forskare, kliniker och representanter från patient- och närståendeföreningar för att dela med sig av och diskutera aktuell forskning.

En av de som presenterade sin forskning var Nils Erik Svedlund från forskargruppen på SCÄ. Nils Erik har i sin studie (tillsammans med Yvonne von Hausswolff-Juhlin, Claes Norring och Ylva Ginsberg) undersökt kopplingen mellan ADHD-symptom och behandlingsutfall vid ätstörningar.

Elisabeth Welch, enhetschef och PhD på SCÄ FoU

 

Taggad , ,

Fredagsläsning: ”Cost-Effectiveness of Internet-Based Cognitive-Behavioral Treatment for Bulimia Nervosa: Results of a Randomized Controlled Trial”

Internetbehandling

Många personer med ätstörningar söker aldrig behandling och blir inte heller upptäckta av vården. Orsaker till det kan vara upplevelse av skam och rädsla för stigmatisering, geografiska och finansiella hinder, begränsad tillgång till specialiserad vård och långa väntetider till behandling. Detta är stora utmaningar både för vården och patienterna, då tidig upptäckt och snabbt insatt behandling är en av de viktigaste faktorerna för en god prognos. Digitala interventioner har potential att lösa dessa stora utmaningar och bidra till att fler får tillgång till behandling.

Kognitiv beteendeterapi via internet, har i studier visat sig vara både kostnadseffektiv och kliniskt effektiv för flertal olika psykiatriska diagnoser. I veckans fredagsartikel har Watson med flera utvärderat kostnadseffektiviteten av internetbaserad KBT jämfört med sedvanlig KBT (ansikte-mot-ansikte) för individer med bulimia nervosa (BN). Data i studien baserades på en tidigare publicerad randomiserad kontrollerad studie som jämförde effekten av KBT ansikte-mot-ansikte i grupp med Internetbaserad KBT i grupp. Deltagare var 179 vuxna individer med BN. Båda behandlingarna inkluderade sexton 1,5-timmars sessioner under en period på 20 veckor. Patienter i sedvanlig KBT hade personliga gruppsessioner på behandlingsenheten. Patienter i internetbaserad KBT hade kontakt med terapeut i en chattgrupp online, där gruppen kommunicerade med varandra genom textbaserade meddelanden.

Kostnadseffektivitetsanalysen genomfördes utifrån ett ”third party payer” perspektiv, där kostnader tillfaller den som betalar behandlingen. En analys utifrån samhällsperspektiv gjordes även genom att undersöka kostandsnyttan relaterad till antalet vunna kvalitetsjusterade levnadsår (”quality¬adjusted life years”, QALY) och patienters egna kostnader för resor i samband med behandlingen. Hälso-och sjukvårdskostnader beräknades utifrån kostnader för de två interventionerna i studien men även utifrån hälso-och sjukvårdskonsumtion som inte ingick i CBT-BN studien, som besök inom primärvård och förskrivning av läkemedel.

Behandlingseffekten av internetbaserad KBT kom senare, jämfört med sedvanlig KBT, men vid uppföljning efter ett år var de likvärdiga. Inga signifikanta skillnader i kostnadseffektivitet eller kostnadsnytta fanns vid behandlingens avslut eller 1 års uppföljning. Internetbaserad KBT innebar minskade kostnader för patienter. Författarna förmedlar att internetbaserad KBT kan vara ett kostnadseffektivt sätt att öka tillgång till behandling för personer som har personliga eller geografiska hinder för att söka hjälp.

Här kan ni läsa artikeln >

Anne-Charlotte Wiberg, socionom, leg psykoterapeut och doktorand

Onsdagsföreläsning om barn och unga med övervikt

Imorgon, på vårens andra Onsdagsföreläsning, gästas vi av fysioterapeut Gunilla Morinder och överläkare Annika Janzon från Rikscentrum barnobesitas som kommer föreläsa om övervikt bland barn och ungdomar. Förutom en presentation av deras verksamhet kommer dom prata mer om behandling och forskning.

Forsknings- och utvecklingsenheten på Stockholms centrum för ätstörningar arrangerar varje termin egna föreläsningar på kliniken som vi kallar för Onsdagsföreläsningar. Föreläsningarna äger rum på onsdagseftermiddagar (15:00-16:30) och gästas av spännande föreläsare som har en anknytning till ätstörningsbehandling, psykiatri eller forskning.

Onsdagsföreläsningar riktar sig främst till klinikens personal men ett begränsat antal platser är även öppna för andra som är verksamma inom forskning eller hälso- och sjukvården. Om du är intresserad av att gå kan du anmäla dig till kristofer.ekstrom@sll.se

Föreläsningarna är kostnadsfria och äger alltid rum i Föreläsningssalen (Plan 1) på Stockholms centrum för ätstörningar, Wollmar Yxkullsgatan 27.

Taggad