Fredagsläsning: ”Are Treatment Results for Eating Disorders Affected by ADHD-symptoms? A One Year Follow-Up of Adult Females”

adhdNY

Artikeln Are Treatment Results for Eating Disorders Affected by ADHD-symptoms? A One Year Follow-Up of Adult Females är nu publicerad i European Eating Disorders Review. Studien är baserad på de data vi samlar in vid behandlingsstart och vid ett-årsuppföljningen på Stockholms centrum för ätstörningar. Huvudfyndet i studien var att patienter med en hög nivå av ADHD-symtom vid behandlingsstart hade en kvarstående ätstörningsdiagnos vid ett-årsuppföljningen i högre grad än de med låg ADHD-symtomnivå. Detta gällde speciellt patienter med en ätstörning av Bulimi-typ med kontrollförlust över matintaget, hetsätning och självrensning. Detta visar att en hög nivå av ADHD-symtom är ett kliniskt problem i vår behandling av dessa ätstörningspatienter som därmed får en sämre chans att bli friska och fria från sin ätstörning.

För att förbättra behandlingsresultaten är det viktigt att patienter med kontrollförlust/ hetsätning/ självrensning screenas för ADHD-symtomnivå lämpligtvis med den enkla 6-frågors ASRS-skala vi använder vid SCÄ redan idag. De patienter som screenar högt; förslagsvis >13, bör erbjudas en fullständig ADHD-diagnostik för att eventuellt kunna prova behandling med centralstimulantia (exv. Concerta) om dom uppfyller diagnoskriterierna för ADHD. I ett flertal fall har en sådan behandling även reducerat patienters bulimisymtom. Det är viktigt att behandlare är medvetna om att denna patientgrupp ofta har en uppmärksamhetsstörning som försvårar för dem att tillgodogöra sig den kognitivt baserade behandling som vi rutinmässigt erbjuder dem.

Här kan ni läsa artikeln >

Nils Erik Svedlund, överläkare och doktorand på SCÄ FoU

Taggad

Fredagsläsning: Increasing the Availability of Psychological Treatments – A Multinational Study of a Scalable Method for Training Therapists

FredagsläsningAC

Under de senaste 25 åren har det skett stora framsteg när det gäller att ta fram evidensbaserade behandlingar för patienter med ätstörningar. Trots det är det få patienter som får dessa behandlingar och ett av skälen är brist på behandlare med metodkompetens. Internet-baserad utbildning för behandlare kan bidra till ökad tillgång till evidensbaserad behandling och i veckans fredagsartikel utvärderas acceptans och effekten av en sådan utbildning.

I studien rekryterades behandlare internationellt på forskargruppens hemsida. De erbjöds kostnadsfri utbildning i enhanced cognitive behavioral therapy (CBT-E), en evidensbaserad psykologisk behandling för ätstörningar. Behandlingen bestod av flera korta videofilmer, kompletterande skriftlig information, övningar och kunskapstest med feedback. Dessutom ingick ett bibliotek med allt material från kursen och ytterligare information om hur olika patientgrupper kan behandlas med CBT-E.
Kriterier för deltagande var tidigare erfarenhet av arbete med psykologisk behandling, pågående arbete med ätstörningsbehandling, möjlighet att ägna nio timmar till programmet under en period på 20 veckor och möjlighet att kunna behandla en eller flera patienter med CBT-E. Totalt deltog 806 terapeuter från 33 olika länder i studien. Förutom att svara på frågor om yrkesbakgrund, ålder, kön och klinisk erfarenhet så användes ett formulär för att utvärdera behandlarnas kompetens för behandling med CBT-E, före och efter utbildningen.

Över 70% av de behandlare som ingick i studien fullföljde studien. De flesta utbildningsmodulerna gicks igenom och de flesta deltagarna behandlade en patient med CBT-E, parallellt med utbildningen. Poängen i kompetensutvärderingsformuläret visade en signifikant ökning och 45 % av deltagande behandlare som initialt hade skattat låga poäng på kompetens uppnådde vid utbildningens avslut, poäng som indikerar god kompetensnivå. Resultatet är överensstämmer med tidigare studier från USA och Kanada.

Ytterligare ett syfte med studien var att undersöka faktorer hos behandlare som bäst tillgodogjorde sig utbildningen och fann att följsamhet till utbildningen och samtidig behandling av patient med CBT-E ökade kompetensen. Författarnas konstaterar att internet-baserad utbildning är en framgångsrik metod för att utbilda behandlare i stor skala och att metoden i förlängningen kan bidra till ökad tillgång till effektiva psykologiska behandlingar.

Här kan ni läsa artikeln >

Anne-Charlotte Wiberg, socionom, leg psykoterapeut och doktorand

Taggad ,

Hanna Kihlander medverkar i Alice & Biancas podcast

Förra veckan var Hanna Kihlander från SCÄ inbjuden till Alice Stenlöf och Bianca Ingrossos podcast för att prata om ätstörningar.

Ni kan lyssna på avsnittet här >

Taggad , ,

Fredagsläsning: “Anorexia nervosa, neuroimaging research, and the contextual salience of food cues: The food approach-avoidance conundrum”

Veckans fredagsartikel publicerades i International Journal of Eating Disorders i maj under sektionen ”An idea worth researching” och handlar om hur forskningsstudier vid anorexia nervosa där hjärnavbildning ingår (t ex röntgenundersökningar av hjärnan) behöver förstås i rätt kontext. Det är välkänt att intryck som har att göra med mat kan vara både skrämmande och lockande för personer med anorexia nervosa. Ångest i måltidssituationer och ett generellt undvikande av mat är naturligtvis centrala symptom. Samtidigt vet vi att många personer med en anorexisjukdom också kan uppvisa ett paradoxalt ökat intresse för just mat, vilket kan yttra sig i att man läser kokböcker, samlar på sig recept och till och med lagar stora mängder mat, om än för att bjuda andra snarare än för att själv äta. Artikelförfattarna menar att man tydligare än i nuläget behöver ta hänsyn till denna tvetydighet i forskningsstudier. Inte minst forskning som bygger på hjärnavbildning har uppvisat motstridiga resultat då det gäller hur personer med anorexia nervosa reagerar på matstimuli. Artikelförfattarnas hypotes är att detta delvis kan förklaras av att matstimuli i vissa studier har presenterats för studiedeltagarna i en måltidskontext där de förväntas äta – vilket alltså kan antas leda till stegrad ångest och ökad aktivitet i delar av hjärnan som hanterar just skrämmande intryck – medan de i andra studier har presenterats i en kontext där det är uppenbart att deltagarna inte förväntas äta av maten och där de därmed snarare skulle medföra ett stegrat intresse av mer positivt slag. För att möjliggöra jämförelser mellan studier föreslår artikelförfattarna att man framöver är mer transparent då det gäller i vilken kontext matintryck har presenterats för studiedeltagare.

Här kan ni läsa artikeln >

Mattias Strand, överläkare, IDUN/IRIS dagvårdsenheter och FoU-enheten

Taggad ,

Kunskapsspridning och evidens bidrar till jämlik vård för ätstörningar

I dag är det World Eating Disorders Action Day som uppmärksammas på olika sätt över hela världen.

Inom Stockholms läns landstings psykiatriska verksamheter har det sedan länge pågått ett arbete för jämlik vård. Men vad betyder egentligen jämlik vård? Jo, tanken är att oavsett var i Stockholms län du bor ska du ha rätt att få den bästa tänkbara vården för det du söker för. Hur vet vi då vad som fungerar bäst? Inom vetenskapen kallar vi det för evidens, vilket innebär att det är den behandling där det finns mest vetenskapligt underlag för att få bästa resultat.

Jag är stolt över att vi på Stockholms centrum för ätstörningar (SCÄ) är delaktiga i den här processen tillsammans med övriga inom landstingsdriven psykiatri och arbetar för att ge våra patienter evidensbaserad vård. Samtidigt som vi arbetar med att utveckla vården, att öka kunskapen samt forskar om vilka faktorer som påverkar ätstörningar och ätstörningsvård.

Varje år tar vi emot cirka 1000 nya patienter på SCÄ. Ungefär en tredjedel av dem är minderåriga. En av de viktigaste faktorerna för att komma till behandling och bli frisk från en ätstörning är att den upptäcks i tid. Därför är det viktigt att flera utanför ätstörningsvården känner till symptomen och behandlingsmetoder för att kunna upptäcka sjukdomen. Det är också viktigt att kunna stötta och motivera patienter att söka ätstörningsvård när det behövs. Det finns också många som kommer i kontakt med personer med ätstörningar i andra sammanhang t. ex i skolor eller på behandlingshem där mer kunskap behövs för att kunna hjälpa patienten på bästa möjliga sätt.

På SCÄ vill vi sprida vår kunskap vidare till andra som behandlar eller kommer i kontakt med patienter med ätstörning. I våras hade vi ett välbesökt öppet hus för vårdgrannar med föreläsningar under temat barn och ungdomar. Jag vill därför idag passa på att presentera vårt andra öppna hus som äger rum i höst på Stockholms centrum för ätstörningar!

Den 3 oktober bjuder vi in till en förmiddag med föreläsningar som riktar sig främst till dig som möter vuxna eller unga vuxna inom ätstörningsvården, kommunen eller annan psykiatrisk verksamhet. Vi kommer även ha två efterföljande workshops att välja mellan som handlar om hetsätningsstörning och övervikt eller vård av långtidssjuka patienter. Till workshopen om hetsätningsstörning och övervikt har vi bjudit in professor Ata Ghaderi som har forskat och skrivit flera böcker om ämnet.

Varmt välkomna!

Yvonne von Hausswolff-Juhlin
Verksamhetschef


Program och mer information:

09:00-09:45 Inledning och presentation av Stockholms centrum för ätstörningar
09:45-10:00 Fika (kaffe & smörgås)
10:00-11:00 Öppenvårdsbehandling för vuxna
11:00-11:15 Bensträckare
11:15-12:00 Heldygnsvård för vuxna
12:00-13:15 Lunch (SCÄ bjuder inte på lunch)

Eftermiddagen följs av två workshops med olika spår att välja mellan:

13:15-15:00 Workshop 1: Hetsätningsstörning och övervikt
13:15-15:00 Workshop 2: Eira mottagningen – Vård av långtidssjuka patienter

Anmälan:
Anmälan sker till kristofer.ekstrom@sll.se senast fredagen den 21 september. Det är kostnadsfritt att delta och vi tar emot max 60 personer. Meddela gärna även vilken workshop som du är intresserad av att vara med på!

Plats:
Föreläsningssalen Plan 1, Stockholm centrum för ätstörningar, Wollmar Yxkullsgatan 27.

Taggad , ,

Fredagsläsning: Psychiatric Disorder Comorbidity and Association With Eating Disorders in Bariatric Surgery Patients: A Cross-Sectional Study Using Structured Interview-Based Diagnosis

KIRURGI

Prevalensen av psykiatrisk sjukdom hos överviktiga individer ligger på samma nivåer som hos normalbefolkningen. Dock visar tidigare studier att patienter som söker bariatrisk kirurgi för viktminskning har en högre prevelans av psykiatriska sjukdomar.
I denna studie ville man undersöka prevalensen hos patienter som sökte bariatrisk kirurgi och också inkludera ätstörningar. Totalt genomgick 174 patienter som sökt vård för bariatrisk kirurgi en 2-3 timmars psykologisk utvärdering med strukturerad psykiatrisk diagnostik och semistrukturerad intervju för diagnostik kring psykiatrisk samsjuklighet inklusive ätstörningsdiagnostik.

Studien visade att 36% av alla patienter hade ett kriterium för att någon gång livet haft en psykiatrisk sjukdom. 24% hade en psykiatrisk sjukdom vid undersökningstillfället. Vanligast var affektiva sjukdomar (22,4%), ångestsjukdomar (15,5%) samt ätstörningar (13,8%).Bland patienter som uppmätte ätstörningssymtom var det också vanligare att man hade andra psykiatriska sjukdomar.

Här hittar ni artikeln >

Yvonne von Hausswolff-Juhlin, docent och forskargruppsledare

Taggad

SCÄ medverkar i finska YLE

ÄS stal mitt liv

Finska YLE har gjort ett specialprogram om ätstörningar och besökte SCÄ i höstas för att intervjua flera medarbetare om vår verksamhet.

Ni kan se programmet här >

Taggad ,

SEDS vårmöte 2018

17-18 maj arrangerade SEDS (Svenska ätstörningssällskapet) två spännande dagar under temat #harduingenskamikroppen. Personal från flera olika enheter på SCÄ var på plats för att ta del av all ny information som skulle komma att presenteras för oss. Den första dagen berättade psykoterapeut/docent Rasmus Isomaa och psykolog Anna Danielsson om deras studier kring trauma och ätstörning.

Anna & Rasmus

Anna Danielsson och Rasmus Isomaa

Vidare presenterade psykolog/forskare Emma Forsén Mantilla sin avhandling om vilka ätstörningspatienterna är, och hur de relaterar till sin sjukdom.

Emma1

Emma Forsén Mantilla

Den andra dagen kom psykolog/doktorand Maria Fogelqvist för att berätta om sin studie av patienter som genomgått behandlingsgruppen ”Lev med din kropp”. Resultaten som presenterades visade att gruppbehandlingen hade varit hjälpsam.

Maria Fogelkvist

Maria Fogelqvist

Konferensen avslutades med en inspirerande föreläsning om compassionfokuserad terapi av psykolog/doktorand Christina Andersson.

Christinas föreläsning

Christina Andersson

Hanna Kihlander, kommunikatör på Stockholms centrum för ätstörningar

Taggad ,

Fredagsläsning: “Body checking and body avoidance in eating disorders: Systematic review and meta‐analysis”

bodycheck

Veckans fredagsartikel är en systematisk översikt och metaanalys som har undersökt förekomst av kroppsgranskning och kroppsundvikande vid ätstörning. Författarna har tittat på om det fanns skillnader i dessa beteenden mellan personer med eller utan ätstörningar, och om skillnaderna varierade mellan olika ätstörningsdiagnoser. De ville även ta reda på om det fanns ett samband mellan kroppsgranskning, kroppsundvikande och ätstörningssymtom hos personer utan tidigare diagnostiserad ätstörning.

Här kan ni läsa artikeln och ta del av resultaten >

Taggad

Vårens sista Onsdagsföreläsning 23 maj: Nya diagnoskriterier i DSM-5 och fördjupning i ARFID

Mattias NY

Mattias Strand ger oss en fördjupning i den nya ätstörningsdiagnosen ARFID.

Med anledning av att alla DSM-5 diagnoser kommer läggas in i journalsystemet Take Care går vi nu igenom samtliga diagnoskriterier i DSM-5 och fördjupar oss lite mer i ARFID, som är en ny ätstörningsdiagnos. Det innebär att Onsdagsföreläsningen den 23 maj om implementering av KBT-E och FBT på Stockholms centrum för ätstörningar istället flyttas fram till höstens föreläsningar.

Verksamhetschef och överläkare Yvonne von Hausswolff-Juhlin inleder med att gå igenom nya och gamla diagnoskriterier i DSM-5 och överläkare Mattias Strand kommer sedan ge oss en fördjupad presentation om ARFID.

Vi pratade med Mattias om den nya diagnosen:

Hej Mattias, du kommer presentera ARFID som är en helt ny ätstörningsdiagnos i DSM-5, kan du berätta lite kortfattat om vad det är?

-ARFID är en förkortning av avoidant/restrictive food intake disorder, eller undvikande/restriktiv ätstörning på svenska. En enkel förklaring är att det handlar om ett undvikande av mat och ett restriktivt ätande, men utan den rädsla för viktökning och orealistiska kroppsuppfattning som vanligtvis förknippas med anorexia nervosa. Det ska röra sig om tydliga svårigheter där det restriktiva ätandet i sin tur leder till undervikt, undernäring, behov av näringstillförsel via t. ex sond, eller kraftig påverkan på vardagligt fungerande.

En kanske lite mer komplicerad förklaring är att ARFID är ett slags paraplybegrepp som samlar ät- och uppfödningsbesvär som tidigare har gått under en rad olika namn, så som ”failure to thrive”, ”food avoidance emotional disorder”, selektivt ätande, funktionell dysfagi, ”pervasive refusal syndrome” osv. På så vis är det egentligen inte en ny sjukdomsbild vi har att göra med utan snarare ett försök att åstadkomma en tydligare diagnostik. Även personer med autismspektrumproblematik, tvångssyndrom, kräkfobi etc kan ha svårigheter med ätandet som kan sorteras under ARFID-diagnosen. Som synes rör det sig knappast om en enhetlig klinisk bild, vilket verkar kunna skapa viss förvirring kring hur ARFID-diagnosen bör tillämpas.

De flesta barn genomgår ju oftast perioder av en viss kräsenhet med maten. När vet man att det rör sig om en ätstörning?

-Ja, selektivt ätande – baserat på konsistens, textur, temperatur, färg, huruvida olika delar av en maträtt vidrör varandra på tallriken osv – är mycket vanligt hos barn och orsakar för det mesta inga större bekymmer, även om det såklart kan vara nog så påfrestande för föräldrar. I de allra flesta fall leder selektivt ätande inte till undervikt eller undernäring och svårigheterna brukar ge med sig med åren. Om ytterligare något tillstöter hos en person med ett uttalat selektivt ätande, så som att man sätter i halsen eller drabbas av magsjuka, kan det dock i undantagsfall medföra ett ännu starkare undvikande av mat p. g.  a rädsla för att något liknande ska ske igen – det blir till en negativ spiral där en ARFID-bild kan utvecklas.

Här får man väl i grund och botten hålla sig till diagnoskriterierna: om det inte föreligger en undervikt eller undernäring, ett behov av extra näringstillförsel via t. ex sond eller en kraftig påverkan på psykosocialt fungerande så är det definitionsmässigt inte ARFID. Sen kan man naturligtvis också behöva vara uppmärksam på ätstörningar av mer typiskt slag, men det verkar inte som att selektivt ätande i sig förknippat med en förhöjd risk för t. ex anorexia nervosa.

Vissa menar att det finns en risk för att man istället patologiserar beteendet med en egen diagnos. Hur tänker du kring det?

-Som sagt, det är knappast så att man i och med införandet av ARFID har ”uppfunnit” en helt ny patientgrupp. ARFID-diagnosen har skapats bl a utifrån erfarenheter av att dessa patienter med stora svårigheter med ätandet tidigare har tenderat att hamna mellan stolarna och bollas runt inom vården, varigenom de kan ha erhållit en rad olika diagnoser. Med ARFID har man velat åstadkomma en större enhetlighet i diagnostiken för denna grupp – om man har lyckats fullt ut eller inte återstår väl att se. Och än en gång, selektivt ätande är inte i sig detsamma som ARFID.

Läs gärna Mattias ARFID-special i tre delar här på bloggen:

ARFID, DEL 1: DIAGNOSKRITERIER >
ARFID, DEL 2: FALLBESKRIVNINGAR >
ARFID, DEL 3: FÖREKOMST OCH BEHANDLING >

Om Onsdagsföreläsningar på Stockholms centrum för ätstörningar
Forsknings- och utvecklingsenheten på Stockholms centrum för ätstörningar arrangerar varje termin egna föreläsningar på kliniken som vi kallar för Onsdagsföreläsningar. Föreläsningarna äger rum på onsdagseftermiddagar mellan klockan 15:00-16:30 och gästas av spännande föreläsare som har en anknytning till ätstörningsbehandling, psykiatri eller forskning.

Onsdagsföreläsningar riktar sig främst till klinikens personal men ett begränsat antal platser är även öppna för andra som är verksamma inom forskning eller hälso- och sjukvården. Om du är intresserad av att gå kan du anmäla dig till kristofer.ekstrom@sll.se

Föreläsningarna är kostnadsfria och äger alltid rum i Föreläsningssalen (Plan 1) på Stockholms centrum för ätstörningar, Wollmar Yxkullsgatan 27.

 

Taggad , , , ,